Restauranger & mat
Julbordets ordning – vad äter man först?
Kort svar
- Seden är att börja med sillen och sedan ta julbordet i vändor: kalla rätter, varma rätter och sist efterrätten. Det är en tradition, ingen regel.
- Bufféer och smörgåsbord är vanliga smittkällor för vinterkräksjuka. Tvätta händerna, använd serveringsbesticken och stanna hemma om du är magsjuk.
- Du har ingen ångerrätt när du bokar julbord för en bestämd dag. En avbokningsavgift får restaurangen ta ut om den har informerat om den i förväg, och avgiften ska vara skälig.
- Betala ett förskott med kreditkort. Går restaurangen i konkurs kan du då kräva pengarna av kreditgivaren i stället för av konkursboet.
Innehåll
Sillen kommer först. Julbordets ordning är en sed och ingen regel: du börjar med sillen och tar sedan bordet i vändor, från de kalla rätterna till de varma och sist efterrätten. Bokar du julbord för en grupp är det bokningsvillkoren som avgör vad det kostar att avboka. Ångerrätt har du inte.
Julbordets ordning – från sill till efterrätt
Julbordet är en buffé där du går flera vändor. Så här brukar de se ut:
- Sill och kall fisk. Inlagd sill i flera sorter, gravad och rökt lax.
- Kalla rätter. Julskinka, korv, leverpastej, kalla röror, ost och bröd.
- Varma rätter. Köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse, lutfisk och kål. I södra Sverige serveras ofta brunkål eller långkål till skinkan.
- Efterrätt. Risgrynsgröt, ris à la Malta eller apelsinris.
Ordningen är en sed och varierar mellan familjer och restauranger. Rätterna känns igen i dagböcker som Institutet för språk och folkminnen (Isof) samlade in julen 2020, där ett par åt bland annat sill, gravad och rökt lax, skinka, leverpastej, köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse.
Varför sillen kommer först finns det inget säkert svar på, men historien ger två ledtrådar:
- Smörgåsbordet. Det tog form under 1800-talets senare hälft ur brännvinsbordet, där man på stående fot åt kalla rätter, ost, smör, bröd och brännvin före själva måltiden.
- Julfastan. Fastan bröts först på juldagen, då fisken och mjölmaten byttes mot tyngre och köttigare rätter. Fisken har stannat kvar på julbordet, men på skinkan och korven behöver du inte längre vänta.
Ta lite åt gången. När Livsmedelsverket frågade hushållen om julen 2023 var sill, lax och annan fisk tillsammans med julskinka det som de slängde mest av. Att ha tagit för mycket på tallriken var en av orsakerna.
Julbordets historia
Ordet jul går förmodligen tillbaka på betydelsen ”fest” eller ”inbjudan”, och förr sa man ”dricka jul” i stället för fira jul. I bondesamhället var advent en fastetid som kallades julfasta. Då började förberedelserna. De lyckligt lottade slaktade julgrisen i början av december, och lutfisken lades traditionellt i blöt på Annadagen den 9 december.
På julafton dukades julbordet och extra fin halm lades på golvet. Hela julbordet ansågs ha magisk kraft: såkakan fick ligga i julens brödhög hela julen och användes sedan i vårbruket för att ge god skörd. I en dialektinspelning från 1947 berättar Erikhans Hans Olsson om julförberedelserna i Boda i Dalarna: brödhögar, ostar, kokt fläsk och fårkött, och så lutfisken, som var ”huvudsaken”.
Flera av dagens julrätter är yngre än så:
- Risgrynsgröten. Från 1700-talet blev det vanligare att koka gröt på risgryn till stora helger och fester. Gröten togs sedan upp i det borgerliga julfirandet som växte fram på 1800-talet, och samtidigt kom mandeln i gröten och grötrimmen.
- Sillen. Sill och lax var länge fattigmat. Som festmat slog sillen igenom när man började lägga in den i socker- och ättikslag under det sena 1800-talet.
- Janssons frestelse. Ansjovisgratängen har rötter i 1800-talets ansjovislådor, men namnet dök upp först på 1930-talet.
Uttrycket ”dan före dopparedan” syftar på doppet i grytan på julafton. I dag hör julbordet till adventstiden, tillsammans med glögg, pepparkakor och julkonserter.
Så äter du säkert från en buffé
Livsmedelsverket räknar bufféer och smörgåsbord till de vanliga smittkällorna för norovirus, som orsakar vinterkräksjuka. Viruset är mycket smittsamt, och det kan räcka med ett fåtal viruspartiklar för att bli sjuk. Norovirus är också den vanligaste orsaken till matförgiftning på bufféer. Smittan kan komma från personalen, men på en buffé finns också en förhöjd risk att gästerna för den vidare.
Bakterier som gör dig sjuk förökar sig när maten håller mellan 8 och 50–55 grader. Livsmedelsverket anger 60 grader som ett lämpligt riktvärde för att hålla varm mat varm. Kalla rätter bör stå i en kyld disk eller på kylplattor, men får stå i rumstemperatur en kortare stund under serveringen. Restaurangen ska då hålla koll på hur länge maten står framme. Ett riktvärde kan vara att mat som ska vara kyld står i rumstemperatur högst två timmar och sedan kastas.
Allergi. På en buffé kan allergener föras över mellan rätterna. Restaurangen ska ha rutiner för att kunna ge korrekt information om allergena ingredienser. Mer om hur du frågar finns i Allergi på restaurang.
Gravid. Du kan äta julbord, men var extra uppmärksam på rökt eller gravad fisk, rökt eller torkat kött, kalla röror, patéer och dessertostar. De kan innehålla listeria eller toxoplasma, även om det är ovanligt.
Julbord hemma. Livsmedelsverkets råd är att inte låta kylvaror stå framme i rumstemperatur längre än två timmar, och ställ in det som blir över i kylen så snart som möjligt. Hur länge resterna håller kan du läsa i Hur länge håller maten i kylen?
Boka julbord för en grupp – avbokning och förskott
Bokar du på nätet eller per telefon har du ändå ingen ångerrätt. Distansavtalslagen gör undantag för servering och catering som ska ges en bestämd dag. Du kan avboka, men det kan kosta.
Avbokningsavgift. Har restaurangen informerat om en avbokningsavgift i förväg kan den ha rätt att ta ut den, men avgiften ska vara skälig. Finns inga avbokningsvillkor kan reglerna i konsumenttjänstlagen gälla. Då kan restaurangen ha rätt till ersättning för kostnader som avbokningen har orsakat, men den måste kunna visa att den har haft dem.
Utebliven ankomst. Glömmer någon i sällskapet att avboka kan restaurangen ta ut en avgift för utebliven ankomst, så kallad no-show. Hur stor den är ska stå i bokningsvillkoren.
Förskott. Ska ni betala något i förväg, läs i villkoren vad som händer med pengarna vid en avbokning. Har du gjort en direktbetalning med kort, Swish eller banköverföring och restaurangen går i konkurs blir ditt krav en oprioriterad fordran, och chansen att få tillbaka pengarna är liten. Har du betalat med kreditkort, eller med faktura via ett faktureringsbolag, skyddas du av konsumentkreditlagen och kan ställa samma krav på kreditgivaren.
Bordet saknas. Har du fått en bekräftelse på bokningen ska du kunna räkna med att bordet finns. Finns det ändå inget bord kan du kräva skadestånd för merkostnader, till exempel för resan dit. Spara kvittona.
Reglerna gäller när du bokar som privatperson. När företag köper av varandra gäller till exempel inte distansavtalslagen.
Bästa tipsen för julbordet och bokningen
- Läs avbokningsvillkoren innan ni bekräftar. Kolla när ni senast kan avboka utan kostnad, vad det kostar om färre kommer och vad som gäller för ett förskott.
- Spara bokningsbekräftelsen. Med en bekräftelse kan du räkna med ett bord, och saknas det kan du kräva ersättning för dina merkostnader.
- Betala förskottet med kreditkort. Går restaurangen i konkurs före julbordet kan du då vända dig till kreditgivaren i stället för till konkursboet.
- Avboka skriftligt så snart du vet. Ett mejl visar att du har avbokat och när. Be restaurangen visa hur den har räknat fram en avbokningskostnad som verkar hög.
- Berätta om allergier redan när du bokar. På en buffé kan allergener föras över mellan rätterna, så fråga hur köket hanterar det.
- Stanna hemma om du är magsjuk. Vänta minst ett dygn efter att du senast kräktes eller hade diarré. Vinterkräksjuka sprids lätt via buffémat.
- Tvätta händerna innan du går till bordet. Ta maten med serveringsbesticken som ligger vid faten, inte med fingrarna.
- Ta lite i taget och gå flera vändor. Börja med sillen och avsluta med efterrätten. Då slänger du mindre.
- Säg till direkt om en varm rätt är ljummen. Varm mat ska hållas varm, och du kan klaga på plats om maten är kall. I första hand har du rätt att få felet rättat.
Om något går fel
Vinterkräksjuka bryter oftast ut ett halvt till två dygn efter smittan. Tror du att du har blivit sjuk av julbordet, kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande i kommunen där restaurangen ligger, så att inte fler drabbas. Berätta det också för restaurangen, som ansvarar för att maten är säker att äta. När du ska söka vård kan du läsa i Matförgiftning – symtom och när du ska söka vård.
Blir ni inte överens om en avbokningsavgift eller ett förskott kan du få hjälp av kommunens konsumentvägledning eller Konsumentverkets vägledning. Du kan också anmäla tvisten till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). I november 2026 kostar en anmälan 150 kronor. ARN kan pröva ärendet om restaurangen har sagt nej och beloppet är högre än nämndens värdegräns. Anmäl inom ett år från att du klagade första gången.
Källor
- Julafton – Nordiska museet (hämtad )
- Advent – Nordiska museet (hämtad )
- Påsk – Nordiska museet (hämtad )
- Julafton – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Sommarmat (om smörgåsbordet) – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Inte som andra jular – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Kär kål till julbordet – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Tid för tomtegröt – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Julgröt och grötrim – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Vem är Jansson? – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Såkakan och andra magiska juligheter – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Tä kunn få e riktit julkalas – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Första advent – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Norovirus – Livsmedelsverket (hämtad )
- Staphylococcus aureus – Livsmedelsverket (hämtad )
- Matförgiftning – Livsmedelsverket (hämtad )
- Hantering och förvaring (bufféer) – Livsmedelsverkets kontrollwiki (hämtad )
- Temperatur – Livsmedelsverkets kontrollwiki (hämtad )
- Visst kan du äta julbord när du är gravid – Livsmedelsverket (hämtad )
- Matsvinnet större under julen – Livsmedelsverket (hämtad )
- Magsjuka – diarré och kräkningar – 1177 (hämtad )
- Besök på restaurang och café – Konsumentverket (hämtad )
- Avbeställning av vara eller tjänst – Konsumentverket (hämtad )
- Kan vi ångra bokning av bröllopslokal? – Konsumentverket (hämtad )
- Företaget har gått i konkurs – vad gäller? – Konsumentverket (hämtad )
- Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler – för konsument (Konsumentverket) (hämtad )
- Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (Sveriges riksdag) (hämtad )