Restauranger & mat

Allergi på restaurang – 7 tips för att äta tryggt

Kort svar

  • Ja. Restauranger och kaféer måste alltid kunna berätta om maten innehåller något av de 14 ämnena på EU:s allergenlista, till exempel gluten, mjölk, ägg, nötter och jordnötter.
  • Informationen får stå skriftligt, till exempel i menyn, eller lämnas muntligt. Lämnas den bara muntligt ska det finnas en upplysning, till exempel en skylt, om att du kan fråga personalen.
  • Spår som hamnar i maten av misstag räknas inte som ingredienser. Är du mycket känslig behöver du själv säga det och fråga hur köket hanterar allergenet.
  • Var informationen fel kan du klaga hos kommunens livsmedelskontroll. Misstänker du allergisk chock ringer du genast 112.

Ja. Restauranger, kaféer och andra som serverar mat måste alltid kunna tala om ifall maten innehåller något av de 14 ämnen som står på EU:s allergenlista. Informationen kan stå i menyn eller på en skylt, annars ska personalen kunna svara när du frågar. Har du allergi och äter på restaurang behöver du ändå själv säga till. Köket vet inte vad du reagerar på, och restaurangen behöver inte informera om spår som hamnat i maten av misstag.

Samma krav gäller när du beställer mat för hemkörning. Då ska du få informationen innan köpet är klart.

De 14 allergenerna som restaurangen alltid måste kunna redovisa

EU har en gemensam lista över de 14 ingredienser och livsmedelsgrupper som orsakar flest allvarliga överkänslighetsreaktioner. Innehåller en rätt något av dem har du alltid rätt att få veta det:

  • spannmål som innehåller gluten, det vill säga vete (även spelt och khorasanvete), råg, korn, havre och korsningar mellan dem
  • kräftdjur
  • ägg
  • fisk
  • jordnötter
  • sojabönor
  • mjölk och mjölkprodukter, inklusive laktos
  • nötter: mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel och makadamianöt
  • selleri
  • senap
  • sesamfrön
  • svaveldioxid och sulfit i halter över 10 mg/kg eller 10 mg/liter
  • lupin
  • blötdjur, till exempel snäckor, ostron, musslor och bläckfisk.

Reglerna gäller också sådant som framställts av ämnena på listan, till exempel sojalecitin eller fiskolja, och allergener i aromer och tillsatser. Allergener som ingår i en sammansatt ingrediens, alltså en ingrediens som i sin tur består av flera, ska också redovisas. Det finns några enstaka undantag för produkter som inte anses vara en risk, till exempel glukossirap gjord på vete eller korn.

Kravet att alltid informera gäller ämnena på listan. Är du allergisk mot något annat behöver du själv berätta det och fråga. Livsmedelsverket nämner till exempel ärtprotein, som inte finns på EU:s lista men som flera reaktioner har rapporterats mot.

Muntligt eller skriftligt – så ska restaurangen informera

Restaurangen får välja om allergeninformationen ska ges skriftligt eller muntligt. Skriftligt kan det till exempel vara

  • i menyn
  • på en skylt i närheten av maten
  • på en läsplatta eller en skärm.

Väljer restaurangen att bara informera muntligt, och bara när någon frågar, måste det alltid finnas en särskild upplysning om att informationen finns att få. Det kan vara en skylt vid serveringen som uppmanar dig att prata med personalen om det är något du inte tål.

Personalen ska alltså kunna svara på om rätten innehåller något från allergenlistan. Livsmedelsverket är tydligt med att den som driver restaurangen är skyldig att kunna lämna informationen och inte får skylla på okunskap. Samtalet kan också handla om hur restaurangen hanterar just ditt allergen. Efter det är det du själv som avgör om du kan äta maten.

Ett undantag: om rättens enda allergen syns i namnet, som i sellerisoppa, räcker namnet som information.

När du beställer hem

Beställer du mat för hemkörning, till exempel per telefon eller via en webbsida, ska du få information om allergena ingredienser innan köpet avslutas. Informationen ska gå att få utan extra kostnad, så restaurangen kan inte hänvisa dig till ett betalnummer. När maten levereras kan informationen lämnas skriftligt eller muntligt.

”Kan innehålla spår av” och risken i köket

Den som har särskilt svår allergi kan få allvarliga reaktioner av så lite som en nötflisa eller en droppe mjölk. Sådant kan hamna i maten av misstag på en restaurang. Spår som kommit in oavsiktligt räknas inte som ingredienser, och restaurangen behöver därför inte informera om dem.

Det betyder inte att köket får strunta i risken. Allergener räknas som en fara, och livsmedelsföretag måste förhindra eller minimera risken att de hamnar i maten av misstag. Det handlar bland annat om rutiner för rengöring, hur råvarorna lagras och utbildning av personalen. Eftersom spår ändå kan hamna i maten är Livsmedelsverkets råd att du som är särskilt känslig pratar med personalen, till exempel om att du inte tål mat som kommit i kontakt med kladdiga redskap. Mat på bufféer pekas ut som en särskild risk.

På förpackade varor används märkningen ”kan innehålla spår av” för att visa att produkten oavsiktligt kan innehålla ett allergen som inte står i ingrediensförteckningen. Märkningen är frivillig och det finns inga gränsvärden. Samma produkt kan innehålla olika mycket vid olika tillfällen – ibland inget alls, ibland mycket. Ett företag får inte använda märkningen för att slippa vara noggrant med rengöringen.

Var extra uppmärksam på choklad och bakverk. Livsmedelsverket har hittat mycket höga halter av mjölk, hasselnöt och jordnöt i choklad- och bageriprodukter. Har du svår mjölkallergi kan du behöva undvika mörk choklad även när den varken har mjölk i ingrediensförteckningen eller är märkt med ”kan innehålla spår av mjölk”.

7 tips för att äta tryggt med allergi på restaurang

  1. Säg till innan du beställer. Berätta vad du inte tål redan när du bokar bord eller innan du väljer rätt. Personalen måste kunna svara på om maten innehåller något från allergenlistan, men den kan inte veta vad just du reagerar på.
  2. Fråga om hela rätten. Fråga om såsen, dressingen, brödet och tillbehören, inte bara om huvudingrediensen. Kravet på information gäller även allergener i sammansatta ingredienser, aromer och tillsatser.
  3. Berätta hur känslig du är. Reagerar du på minsta spår, säg det tydligt och fråga hur köket hanterar allergenet, till exempel vilka redskap som används. Spår som hamnat i maten av misstag behöver restaurangen annars inte nämna.
  4. Var försiktig vid bufféer. Livsmedelsverket pekar ut buffémat som en risk för den som är känslig. Fråga personalen innan du tar, och låt bli rätter där du inte får ett tydligt besked.
  5. Var extra noga med efterrätten. Choklad och bakverk är produkter där Livsmedelsverket har hittat höga halter av mjölk, hasselnöt och jordnöt. Har du svår mjölkallergi kan även mörk choklad vara en risk.
  6. Kolla allergenerna innan du betalar hemkörning. Vid beställning per telefon eller på webben ska allergeninformationen finnas innan köpet är klart, och den ska vara gratis att få. Hittar du den inte, fråga innan du slutför beställningen.
  7. Ha akutmedicinen med dig. Har du fått adrenalinpenna utskriven, ta med den när du äter ute och se till att någon i sällskapet vet hur den används. Får du symtom på allergisk chock gäller 1177:s råd: ta akutläkemedlet direkt och ring 112.

Om informationen var fel

Vid en allvarlig reaktion

En allergisk chock, anafylaxi, är ett livshotande tillstånd. Symtomen kommer ofta snabbt efter varandra, till exempel klåda och nässelutslag, svullnad i läppar, tunga och svalg, svårt att andas, kräkningar och en känsla av att du ska svimma. Ring genast 112 om du misstänker att du eller någon annan har en allergisk chock. Är du osäker på hur allvarliga symtomen är, eller var du ska söka vård, kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.

Säg till och anteckna

Har du fått fel besked, eller reagerat på maten, säg till personalen direkt. Livsmedelsverkets råd är att du tar synpunkter på hur maten hanteras direkt med de anställda. Skriv också ner vad du beställde, vad du fick veta och när, och spara kvittot. Det gör det lättare att beskriva vad som hänt om du går vidare.

Anmäl till kommunens livsmedelskontroll

Det är kommunen som kontrollerar restauranger och kaféer. Inspektören kan bland annat kontrollera att gästerna får rätt information om allergener. Du kan alltid lämna ett klagomål till kontrollmyndigheten, som i de allra flesta fall är miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i den kommun där restaurangen ligger. Klagomålet hjälper kommunen att hitta och rätta till fel. Frågor om ekonomisk ersättning hanterar kontrollmyndigheten däremot inte.

I Stockholms stad är det miljöförvaltningen som tar emot klagomålen. Du kan anmäla brister i stadens e-tjänst eller i stadens app Livsmedelskollen, och du får vara anonym. Miljöförvaltningen går igenom alla klagomål. Ibland startar en utredning direkt, ibland väntar ärendet till nästa ordinarie kontroll. Du får ett diarienummer, och vill du veta hur ärendet bedömdes kan du ringa miljöförvaltningen på 08-508 288 88. Ligger restaurangen i en annan kommun, till exempel Sundbyberg eller Haninge, vänder du dig dit. Länkar till e-tjänsterna finns på Stockholms stads sida om Livsmedelskollen.

Källor

  1. Allergimärkning – Livsmedelsverket (hämtad )
  2. Allergeninformation – Livsmedelsverket (hämtad )
  3. Information om inte färdigförpackade livsmedel – Livsmedelsverket (hämtad )
  4. Allergener – att tänka på för företag – Livsmedelsverket (hämtad )
  5. Så kontrolleras maten – Livsmedelsverket (hämtad )
  6. Livsmedelskollen – Stockholms stad (hämtad )
  7. Allergisk chock – anafylaxi – 1177 (hämtad )