Restauranger & mat
Matsvinn – 10 tips för att slänga mindre mat
Kort svar
- Under 2024 uppstod 84 kilo livsmedelsavfall per person i butiker, restauranger, offentliga måltider och hushåll. 60 kilo kom från hushållen, och 16 av dem var mat som hade kunnat ätas.
- Bäst före gäller kvaliteten, inte säkerheten: titta, lukta och smaka. Mat märkt med sista förbrukningsdag ska du inte äta efter datumet.
- Mest gör du genom att planera inköpen, ha 4 grader i kylen, frysa in i tid och äta upp resterna.
- Be att få ta med det du inte orkar äta på restaurangen. Vill du använda egen matlåda är det restaurangen som bestämmer om det går.
Innehåll
Under 2024 uppstod cirka 880 000 ton livsmedelsavfall i Sveriges butiker, grossistled, restauranger, offentliga måltider och hushåll. Det motsvarar 84 kilo per person, och 60 av dem kommer från hushållen. Av hushållens avfall är 16 kilo per person matsvinn, alltså mat som hade kunnat ätas. Här får du tio tips mot matsvinn: planera inköpen, håll kylen kall, lita på dina sinnen efter bäst före-datum och ät upp resterna, även dem från restaurangen.
Så mycket mat slängs i Sverige
Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan: där maten produceras, hos grossister och leverantörer, i butiker, på restauranger och i storkök och hemma hos dig. Naturvårdsverket mäter det som livsmedelsavfall, och det är inte riktigt samma sak. Livsmedelsavfall är all mat som blir avfall, även skal, ben och kaffesump. Matsvinn är den del som hade kunnat ätas.
De senaste siffrorna gäller 2024 och omfattar butiker, grossister, restauranger, offentliga måltider och hushåll. Det som slängs där maten produceras och i livsmedelsindustrin ingår inte.
| Var livsmedelsavfallet uppstod 2024 | Kilo per person |
|---|---|
| Hushåll | 60 |
| Restauranger och hotell | 9 |
| Livsmedelsbutiker | 8 |
| Offentliga måltider | 4 |
| Partihandel och e-handel | 3 |
| Totalt | 84 |
Cirka 26 procent av hushållens fasta livsmedelsavfall är matsvinn, 16 kilo per person och år. Frukt och grönsaker är det som slängs mest, och en stor del av svinnet är rester. Till det kommer det som hälls ut i vasken. Enligt Naturvårdsverkets undersökning från 2021 är det cirka 18 kilo mat och dryck per person och år, mest kaffe, te och mejeriprodukter.
På restauranger är en del av avfallet skal, rens och beredningsrester, precis som hemma. Men en del är tallrikssvinn: mat som gästerna lämnar.
Mängden har inte minskat sedan 2020. Sveriges etappmål är att livsmedelsavfallet ska minska med minst 20 procent per person från 2020 till 2025. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska det till 2030 minska med 30 procent per person i butiks- och konsumentleden. Siffror för 2025 publiceras enligt Naturvårdsverket i december 2026.
Bäst före eller sista förbrukningsdag
Alla förpackade livsmedel ska vara märkta med bäst före-dag eller, i vissa fall, sista förbrukningsdag. Hela frukter och grönsaker behöver inte märkas med hållbarhetstid. Det är den som tillverkar eller packar maten som bestämmer märkningen och hållbarhetstiden, utom för färskt fågelkött.
| Bäst före | Sista förbrukningsdag | |
|---|---|---|
| Vad datumet visar | Hur länge maten behåller sin kvalitet: smak, färg och konsistens | När maten inte längre anses säker att äta |
| Vilka varor | De flesta förpackade livsmedel | Ett fåtal varor som kan bli hälsofarliga efter kort tid, till exempel färskt fågelkött |
| Efter datumet | Titta, lukta och smaka. Är maten som vanligt går den att äta | Ät inte maten. Den får inte heller säljas eller ges bort |
Köttfärs och färsk fisk kan vara märkta på båda sätten, beroende på hur tillverkaren har bedömt varan. Läs därför vad som står på just din förpackning. Står det sista förbrukningsdag ska du äta upp, tillaga eller frysa in maten senast den dagen.
Datumet gäller bara om maten har förvarats som det står på förpackningen. En kylvara som ska förvaras vid 4 grader men har stått varmare håller troligen kortare tid, och då gäller inte längre datumet. Över 8–10 grader kan bakterier som salmonella och ehec börja föröka sig, och över 10–12 grader kan det bildas bakteriegifter som inte försvinner när du värmer maten.
Åt andra hållet håller mycket mat längre än datumet. Mjölk som stått i kylen håller ofta betydligt längre än till bäst före-dag. Ägg i kylen kan hålla flera veckor efter datumet, eftersom bäst före på äggförpackningen är satt för förvaring i rumstemperatur. Ser du texten ”bäst före – ofta bra efter” är det en frivillig tilläggsmärkning som påminner om just det.
Ta med resterna från restaurangen
Orkar du inte äta upp på restaurangen kan du be att få ta med maten hem. I Livsmedelsverkets konsumentundersökning Matsvinn i hemmet 2024 hade knappt hälften av dem som lämnat mat på restaurang fått frågan om att ta med den hem. Vänta alltså inte på att personalen frågar.
Vill du ha maten i din egen matlåda ska du fråga först. Det är ägaren som bestämmer om du får använda egen förpackning. Tar du med en egen låda är det ditt ansvar att den är lämplig och säker för mat. Använder du restaurangens förpackningar är det restaurangen som ansvarar för att de passar maten.
Hemma behandlar du maten som andra rester. Ställ in den i kylen så snart som möjligt och frys in den om du inte äter den inom de närmaste dagarna. Det finns ingen exakt gräns för hur länge rester håller. Har de stått i kylen går de att äta så länge de luktar och smakar bra och inte har möglat. Livsmedelsverket anger att tillagad mat kan hålla upp till en vecka i ett kylskåp med 4 grader. Mer om hållbarheten för olika livsmedel finns i Hur länge håller maten i kylen?.
10 tips mot matsvinn hemma och på restaurang
- Kolla vad som finns hemma innan du handlar. Gå igenom skåp, kyl och frys på en återkommande dag. Då köper du inte dubbelt, och du ser vad som behöver ätas först.
- Köp lite men ofta. Köp inte mer än du hinner äta innan det blir dåligt, särskilt frukt och grönsaker som förstörs snabbt. Köper du storpack, dela upp det direkt och frys in det som inte går åt de närmaste dagarna.
- Håll 4 grader i kylen. Ju kallare maten förvaras, desto längre håller den. Ställ kylen på 4 grader och frysen på minus 18 grader. Mät gärna med en termometer och lägg kött, fisk och färs på den kallaste platsen.
- Ställ det som snart blir gammalt längst fram. Sortera skåp, kyl och frys efter hållbarhet, så att du ser det som ska ätas först. Samma tanke gäller ett krisförråd hemma: välj mat med lång hållbarhet som du brukar köpa, ät av förrådet regelbundet och fyll på med nytt.
- Förvara frukt, grönt och bröd rätt. De flesta grönsaker mår bäst i kylen, men banan, ananas, gurka och aubergine kan få köldskador där och förvaras hellre svalt, helst i 12–15 grader. Bröd blir torrt i kylen. Skiva och frys det i stället, så tar du bara ut det du behöver.
- Titta, lukta och smaka efter bäst före. Ser maten ut, luktar och smakar som vanligt går den att äta, även om datumet har passerat. Skrumpna frukter och grönsaker blir inte farliga och fungerar bra i en smoothie eller gryta. Det här gäller inte sista förbrukningsdag.
- Frys in innan det är för sent. Mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka och matrester går bra att frysa. Märk med datum och innehåll. I frysen växer inga bakterier, men fett kan härskna. Ju fetare maten är, desto kortare tid håller den.
- Laga och ta lagom. Tänk efter hur mycket ni ska äta, och om du vill ha rester till en annan dag, innan du börjar laga mat. Lägg inte upp för mycket på tallriken utan ta hellre om, även vid en buffé. Gör du storkok kan du frysa in det i portioner.
- Gör ny mat av resterna. Kokt potatis, pasta, ris och överblivet kött passar i en omelett eller pyttipanna, och skrumpna grönsaker i köttfärssås, gryta eller soppa. Flera små rester kan bli en plockmåltid.
- Be om att få ta med maten hem från restaurangen. Vänta inte på att någon frågar. Vill du använda din egen matlåda, fråga först. Restaurangen bestämmer, och du ansvarar för att lådan är lämplig för mat. Ställ in maten i kylen så fort du kommer hem.
När maten ska slängas
Att slänga mindre betyder inte att du ska ta risker. Släng mat som har passerat sista förbrukningsdag, och rester som luktar eller smakar konstigt eller har möglat.
Är du gravid, äldre eller har nedsatt immunförsvar är du känsligare för bakterien listeria. Livsmedelsverket har särskilda råd om hållbarhet och vissa livsmedel för dig, så läs dem innan du äter mat som passerat datumet.
Källor
- Livsmedelsavfall i Sverige – Naturvårdsverket (hämtad )
- Matsvinn och livsmedelsavfall – Naturvårdsverket (hämtad )
- Vad betyder datummärkningen? – Livsmedelsverket (hämtad )
- Tips för minskat matsvinn – Livsmedelsverket (hämtad )
- Egen förpackning eller mugg när du köper mat och dryck – Livsmedelsverket (hämtad )
- Oro för att bli sjuk gör att mat hamnar i sopkorgen – Livsmedelsverket (hämtad )
- Matsvinn i hemmet 2024 – Livsmedelsverket (hämtad )