Restauranger & mat
Matförgiftning – symtom och när du ska söka vård
Kort svar
- Matförgiftning ger oftast illamående, kräkningar, diarré och ont i magen, ibland feber. Symtomen kan komma efter några timmar eller först efter flera dagar.
- De flesta blir friska utan vård. Drick lite och ofta. Ring 1177 eller kontakta en vårdcentral om du har tecken på vätskebrist, har haft diarré i mer än en vecka eller har kräkts i mer än ett dygn utan att det avtar.
- Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har blodiga diarréer, hög feber och frossa eller mycket ont i magen som inte går över.
- Anmäl misstänkt matförgiftning till kommunen, i Stockholm till miljöförvaltningen. Har flera blivit sjuka efter samma måltid är det bra om alla anmäler.
Innehåll
Matförgiftning ger oftast illamående, kräkningar, diarré och ont i magen, ibland också feber. Du blir sjuk av mat eller vatten som innehåller bakterier, virus, parasiter eller gifter, och symtomen kan komma efter några timmar eller först efter flera dagar. De flesta blir friska utan vård, men vid tecken på vätskebrist eller blodiga diarréer ska du kontakta vården. Tror du att maten gjorde dig sjuk ska du dessutom anmäla det till kommunen.
Livsmedelsverket bedömer att ungefär en halv miljon svenskar blir matförgiftade varje år. Bara 1 000–3 000 fall om året rapporteras till myndigheten, eftersom de flesta tar hand om sig hemma utan att säga till kommunen.
Symtom och vanliga orsaker
Typiskt för magsjuka är att du blir sjuk snabbt och oftast mår bättre inom några dagar. Livsmedelsverket skiljer bland annat på två sorters matförgiftning:
- Bakterier eller virus som infekterar tarmen. Det är den vanligaste sorten. Hit hör norovirus, som också orsakar vinterkräksjuka, och bakterier som salmonella och campylobacter. Den som har smittats kan smitta andra.
- Gifter som bakterier har bildat i maten. Det kan hända när mat står framme, inte hålls tillräckligt varm eller kyls ner för långsamt. Giftet finns kvar även om maten värms så att bakterierna dör. Symtomen kan komma inom några timmar, främst som kräkningar, och den som har blivit förgiftad smittar inte andra.
Bland de rapporterade matförgiftningarna i Sverige 2019–2023 där orsaken gick att peka ut var det calicivirus, oftast norovirus, som gjorde flest sjuka. Campylobacter är den bakterie som gör flest personer magsjuka. Ofta går orsaken inte att hitta alls: i 80 procent av de rapporterade fallen 2008–2018 gick den inte att peka ut.
Hur snabbt kommer symtomen?
Tiden mellan måltiden och de första symtomen kan ge en ledtråd. Livsmedelsverkets vägledning för livsmedelskontrollen anger bland annat de här vanligaste tiderna. De är grova riktvärden, och hos en enskild person kan det se annorlunda ut.
| Orsak | Vanligast tid till symtom | Exempel på källor |
|---|---|---|
| Bacillus cereus, kräkvarianten | 2–4 timmar | Ris, pasta |
| Staphylococcus aureus | 2–4 timmar | Pizza, kebab, buffé |
| Clostridium perfringens | 10–12 timmar | Köttgryta, köttfärssås, ärtsoppa |
| Norovirus | 1,5 dygn | Konditorivaror, frysta hallon, ostron, buffé |
| Salmonella | 0,5–2 dygn | Salami, kryddor, bladgrönsaker, ägg, kött |
| Campylobacter | 2–5 dygn | Fågelkött, opastöriserad mjölk, förorenat dricksvatten |
Listeria kan ta flera veckor, så det behöver inte vara den senaste måltiden som gjorde dig sjuk. Virus smittar också lätt mellan personer. Är många sjuka på jobbet eller i förskolan kan smittan komma därifrån.
När ska du söka vård vid matförgiftning?
Kontakta en vårdcentral eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om något av det här stämmer:
- Du känner dig mycket trött och svag.
- Du har haft diarré i mer än en vecka.
- Du har kräkts i mer än ett dygn och det avtar inte.
- Du är torr i munnen, törstig, kissar mindre än vanligt och har mörk urin. Det kan vara tecken på vätskebrist.
- Du tar läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes eller en annan allvarlig sjukdom, eller vissa blodtrycksläkemedel. För lite vätska i kombination med vissa läkemedel kan skada njurarna.
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har blodiga diarréer, hög feber och frossa, eller mycket ont i magen som inte går över trots att du har kräkts eller haft diarré. Detsamma gäller vid kraftig uttorkning, som kan ge snabb puls och förvirring. Är det stängt söker du vård på en akutmottagning.
Antibiotika behövs oftast inte, även när det är bakterier som har gjort dig sjuk. Ibland gör det till och med att det tar längre tid att bli frisk.
Barn, äldre och gravida
Barn och äldre är extra känsliga för vätskebrist, och ju yngre barnet är desto känsligare. Ett barn som kräks mycket behöver ungefär två teskedar vätska var femte minut. Är barnet yngre än två månader och har diarré och kräkningar bör du genast söka vård på en barnakutmottagning.
Är du gravid kan uttorkning påverka fostret, så drick tillräckligt. Bakterien listeria gör mycket sällan andra än riskgrupperna sjuka, och de främsta riskgrupperna är gravida, sköra äldre och personer med nedsatt immunförsvar. Gravida kan få diffusa influensaliknande symtom, och smittan kan föras över till fostret. För sköra äldre och personer med nedsatt immunförsvar är listerios mycket allvarligt. Är du osäker kan sjuksköterskorna på 1177 hjälpa dig att bedöma symtomen.
Anmäl matförgiftning till kommunen
Misstänker du att du har blivit sjuk av mat eller dricksvatten ska du kontakta kommunens livsmedelskontroll så fort som möjligt. Den heter ofta miljö- och hälsoskyddskontoret eller liknande. Livsmedelsverkets råd är att alltid anmäla. Det gäller mat från butiken lika väl som från en restaurang eller en tillställning. En snabb anmälan kan hindra att andra blir sjuka. Du anmäler via kommunens e-tjänst, webbplats eller växel.
Kommunen intervjuar de drabbade, gör inspektioner och kan ta prov på maten, i samarbete med smittskyddsenheten i regionen. Du kan bland annat få frågor om
- vad du åt och drack, var och när
- när du fick de första symtomen och vilka de var
- om fler blev sjuka och hur många ni var
- vad du åt i övrigt det senaste dygnet eller två
- om du har sökt vård, lämnat prov eller varit utomlands.
I Stockholm anmäler du misstänkt matförgiftning i stadens e-tjänster eller i appen Livsmedelskollen, som du hittar via Stockholms stads sida om Livsmedelskollen. Det är miljöförvaltningen som kontrollerar livsmedelsverksamheterna, men bara i Stockholms stad: gäller det en restaurang i till exempel Sundbyberg vänder du dig till den kommunen.
Om flera blev sjuka efter samma måltid
Blir flera sjuka efter samma middag, fest eller julbord kan det vara ett utbrott. För att myndigheterna ska räkna det som ett utbrott ska minst två personer vara sjuka, och det ska finnas skäl att misstänka en gemensam smittkälla.
För att börja spåra smittan behövs oftast anmälningar från fler än en person. Därför är det bra om alla som blev sjuka anmäler, inte bara en i sällskapet. Ett enda fall som bedöms vara särskilt allvarligt kan ändå räcka för att en utredning ska starta.
Livsmedelsverket ger ett exempel: tre sällskap som har ätit buffé på samma restaurang hör av sig till kommunen. Kommunen tar prover på maten, de sjuka lämnar avföringsprov och smittskyddsenheten frågar vad de har ätit. Spåret leder till en sås med råa ägg.
Bästa tipsen vid matförgiftning
- Drick lite och ofta. Ta en klunk eller en matsked i taget, även mellan kräkningarna. Vid kraftiga diarréer eller mycket kräkningar kan vätskeersättning från apoteket hjälpa. Undvik mycket söta drycker och lightdrycker, de kan ge mer diarré.
- Håll koll på hur mycket du kissar. Kissar du mindre än vanligt behöver du dricka mer. Är du osäker på om du ska söka vård kan du ringa 1177.
- Ring innan du åker till mottagningen. En del virus smittar mycket lätt, och då kan mottagningen förbereda besöket så att du inte smittar andra.
- Skriv ner vad du åt och när du blev sjuk. Notera måltiderna det senaste dygnet eller två, var du åt, när symtomen började och vilka de var. Det är just det som vården och kommunen frågar om.
- Spara resten av maten. Ställ det som är kvar i kylen eller frysen tills vidare. Rester som går att analysera gör det lättare att hitta smittkällan.
- Anmäl så fort du kan. Det gäller även mat från butiken eller en privat fest. Ta med om du eller någon annan har fotograferat maten.
- Hör av dig till de andra i sällskapet. Blev fler sjuka efter samma måltid ökar chansen att smittan spåras om alla anmäler.
- Laga inte mat åt andra. Det gäller både när du är sjuk och när du precis har varit det. Tvätta händerna med flytande tvål och vatten efter toalettbesök och före måltider. Handsprit räcker inte.
- Stanna hemma ett dygn extra. Gå tillbaka till jobbet eller skolan först när det har gått minst ett dygn sedan du senast kräktes eller hade diarré. Barn i förskolan ska vara hemma tills de äter som vanligt och har varit utan kräkningar och diarré i minst två dygn.
Så minskar du risken nästa gång
Många matförgiftningar går att förebygga med bättre hygien och rätt temperatur på maten. Genomstek fågel och köttfärs: köttfärs ska nå 70 grader, och färgen räcker inte för att avgöra det. Smaka inte på rå köttfärs, och koka frysta utländska hallon i en minut. Hur kallt maten ska stå och hur länge rester håller läser du i Hur länge håller maten i kylen?. Har du matallergi finns råd om att äta ute i Allergi på restaurang.
Källor
- Matförgiftning – Livsmedelsverket (hämtad )
- Matförgiftning – lättläst – Livsmedelsverket (hämtad )
- Så spårar man smitta – Livsmedelsverket (hämtad )
- Smittämnen – symtom, inkubationstid och varaktighet – Livsmedelsverkets Kontrollwiki (hämtad )
- Intervjufrågor vid matförgiftning – Livsmedelsverkets Kontrollwiki (hämtad )
- Listeria monocytogenes – Livsmedelsverket (hämtad )
- Magsjuka – diarré och kräkningar – 1177 (hämtad )
- Vätskebrist och uttorkning – 1177 (hämtad )
- Vätskebrist och uttorkning hos barn – 1177 (hämtad )
- Livsmedelskollen – Stockholms stad (hämtad )