Fler tips

ID-kapning – så gör du om någon använder din identitet

Kort svar

  • Id-kapning är när någon använder dina personuppgifter för att till exempel ta lån, få krediter eller köpa varor i ditt namn. Ofta märks det genom en faktura, en kopia på en kreditupplysning eller ett krav som du inte känner igen.
  • Kontakta banken först för att om möjligt stoppa fortsatt bedrägeri. Polisanmäl sedan på 114 14 eller på en polisstation, och bestrid alla felaktiga krav skriftligt. Spara fakturor, brev, sms och mejl.
  • Har någon ändrat din adress ringer du Skatteupplysningen och skickar en kopia på polisanmälan till Skatteverket. Med Spärra obehörig adressändring ska flytt anmälas i Skatteverkets e-tjänst, och en anmälan på papper kontrolleras särskilt.
  • Får du ett krav från Kronofogden för något du inte har köpt ska du svara att du har fått brevet och sedan invända inom tiden i brevet. Annars kan det bli ett utslag och en betalningsanmärkning.

Id-kapning är när någon använder dina personuppgifter, din legitimation eller ditt bank-id för att till exempel ta lån, få krediter eller köpa varor i ditt namn. Ofta märker du det först när det kommer en faktura, en kopia på en kreditupplysning eller ett brev från Kronofogden om något du aldrig har köpt. Kontakta då banken direkt, polisanmäl och bestrid alla felaktiga krav skriftligt. Kontrollera också med Skatteverket att ingen har ändrat din adress.

Så märker du att någon har kapat din identitet

Polisen kallar brottet identitetsbedrägeri. Det kallas också identitetsstöld eller id-kapning, och det kan även handla om att någon utger sig för att vara du på nätet, till exempel genom dina konton i sociala medier. Därifrån kan bedragaren be dina vänner om snabba överföringar av pengar.

Vanliga tecken är att du:

  • får en kopia på en kreditupplysning fast du inte har ansökt om något
  • får fakturor eller betalningskrav för varor, lån eller abonnemang som du inte har beställt
  • ser överföringar eller kortköp på kontot som du inte känner igen
  • får ett meddelande om att din folkbokföringsadress har ändrats
  • får ett brev från Kronofogden med ett krav, ett så kallat föreläggande.

En bedragare kan ändra din folkbokföringsadress för att kunna beställa varor i ditt namn och få dem skickade till en annan adress. En falsk adressändring är alltså i sig en form av id-kapning.

Det första du gör vid id-kapning

  1. Ring banken. Då kan fortsatt bedrägeri eventuellt stoppas. Kontrollera konton, lån och kort, och fråga om du ska spärra bank-id, konton och kort. Ring inte numret som en bedragare har ringt från, utan leta själv upp bankens spärrnummer.
  2. Gör en polisanmälan. I november 2026 anmäler du id-kapning genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Av bedrägerierna går bara kontokortsbedrägeri att anmäla på webben. Ring 112 om brottet pågår just nu.
  3. Spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen. Försöker någon låna i ditt namn kan långivaren då inte göra en kreditupplysning, och bedragaren får inget lån. De stora kreditupplysningsföretagen samarbetar, så det räcker ofta att spärra hos ett av dem. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har en lista över kreditupplysningsföretagen.
  4. Spärra id-kort eller körkort om du har blivit av med det. Vänd dig till den myndighet eller det företag som har utfärdat kortet.
  5. Bestrid felaktiga krav. Har du inte köpt något av företaget är du inte skyldig att betala, men du måste skriftligen meddela att du inte tänker betala. Skriv vilken faktura det gäller och till exempel ”Bestrider betalningsansvar, ej beställt”.

Har någon handlat med ditt kort eller fört över pengar från ditt konto ska du också reklamera transaktionerna till banken. Huvudregeln är att du inte blir betalningsskyldig för obehöriga uttag, men har du varit mycket oaktsam kan du få stå för hela eller en del av förlusten. Det bedöms från fall till fall.

Vad du ska spara

Polisen behöver skriftliga bevis, till exempel kontoöverföringar och konversationer via mejl, sms och chattar. Spara originalfakturorna, kopior på allt du skickar och skriv gärna en dagbok över vad som har hänt och när. Skicka bestridanden med rekommenderat brev eller med läskvitto på mejlet, så att du kan visa att du har protesterat.

Kopian på polisanmälan kommer inom cirka tio arbetsdagar, eller tidigast efter 48 timmar om du har en digital brevlåda. Högst upp står diarienumret, som du använder i kontakt med försäkringsbolaget och om du vill komplettera anmälan.

Falsk adressändring – så hjälper Skatteverket

Har någon ändrat din adress utan lov ska du kontakta Skatteupplysningen på 0771-567 567. Anmäl det också till polisen, så att du kan skicka en kopia på anmälan till Skatteverket. Vilken adress som är registrerad ser du på Skatteverkets Mina sidor, under fliken folkbokföring.

Du kan skydda adressen på två sätt:

  • Digital brevlåda. Har du en digital brevlåda för myndighetspost får du ett meddelande så fort din folkbokföringsadress ändras. Tjänsten är gratis.
  • Spärra obehörig adressändring. Då ska flyttanmälan och anmälan av särskild postadress göras i Skatteverkets e-tjänster. Kommer en anmälan ändå in på pappersblankett gör Skatteverket en särskild kontroll. Du måste ha fyllt 18 år, och bara du själv kan slå på eller ta bort spärren med e-legitimation. Familjemedlemmar som är folkbokförda med dig kan fortfarande ändra din adress med e-legitimation.

Kontrollera också att ingen har beställt eftersändning av din post. Eftersändning är inte samma sak som en flyttanmälan och ändrar inte folkbokföringsadressen. Som komplement hänvisar Skatteverket till en gratis spärr mot obehörig eftersändning av posten.

Har någon i stället anmält flytt till din adress kan du få ett brev om det från Skatteverket. Du har då tre arbetsdagar på dig att svara om personen bor hos dig. Svarar du inte folkbokförs personen på din adress när svarstiden har gått ut.

Krav från Kronofogden för något du inte har köpt

Ett föreläggande betyder att någon har ansökt om att du ska betala. Kronofogden har inte tagit ställning till om kravet är rätt. Svara först att du har tagit emot brevet, till exempel på Kronofogdens Mina sidor. Det betyder inte att du godkänner kravet.

Invänd sedan skriftligt inom den tid som står i brevet, vanligtvis tio dagar från att du tog del av kravet. Skriv att du invänder och varför kravet är fel, och bifoga det som stöder dig, till exempel mejl som visar att du redan har bestridit kravet. Sökanden kan begära att målet går vidare till domstol. Förlorar du där kan du få betala sökandens rättegångskostnader.

Gör du ingenting beslutar Kronofogden att du är skyldig att betala. Beslutet kallas utslag, och då kan ett kreditupplysningsföretag ge dig en betalningsanmärkning. Efter ett utslag måste du gå till domstol och ansöka om återvinning. Kronofogden utmäter inte så länge det saknas ett utslag eller en dom. Mer om hela processen finns i Betalningsanmärkning – vad händer hos Kronofogden?.

Bästa tipsen för att skydda dig mot id-kapning

  1. Slå på Spärra obehörig adressändring. Då ska flytt anmälas i Skatteverkets e-tjänst, och en anmälan på papper kontrolleras särskilt.
  2. Skaffa en digital brevlåda. Du får besked direkt när din adress ändras, och Skatteverket kan fråga dig elektroniskt om någon anmäler flytt till din adress.
  3. Bevaka dina kreditupplysningar. Polisen råder dig att använda tjänster som meddelar dig i mobilen eller via mejl när någon tar en kreditupplysning på dig. Får du en kopia på en upplysning som du inte har bett om, kontakta kreditupplysningsföretaget direkt.
  4. Gå igenom kontot regelbundet. Leta efter transaktioner du inte känner igen och kontakta banken om något ser konstigt ut.
  5. Lämna aldrig ut koder eller inloggningsuppgifter. Banken ber aldrig om dina kort- eller bankuppgifter. Hur bedragare försöker lura till sig dem kan du läsa om i Telefonbedrägerier och sms-bluffar.
  6. Välj starka lösenord och slå på tvåfaktorsinloggning. Ha olika lösenord till olika tjänster, framför allt till de viktigaste. En lösenordsfras med många tecken är ett bra val.
  7. Skydda din post. Se till att ingen obehörig kommer åt din post, och kontrollera att ingen har beställt eftersändning av den.
  8. Spärra id-kortet direkt om du tappar det. Skatteverkets id-kort spärrar du på 010-331 10 10. Anmäl förlusten till polisen och till kreditupplysningsföretagen.
  9. Kolla hemförsäkringen innan du köper ID-skydd. ID-skydd ingår i många hemförsäkringar och kan inte förhindra en id-kapning, bara ge dig hjälp efteråt. Har du tackat ja i telefon gäller avtalet först när du har bekräftat det skriftligt, och du kan ångra köpet inom 14 dagar.

Stöd när du har drabbats

I många hemförsäkringar finns hjälp att få om du har blivit id-kapad, så kontakta ditt försäkringsbolag. Vad hemförsäkringen brukar täcka kan du läsa mer om i Hemförsäkring – vad gäller vid vattenskada och inbrott?.

Har bedrägeriet ställt till det med ekonomin kan du få hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivning. Den finns i alla kommuner och är kostnadsfri. Brottsofferjouren ger också gratis stöd till den som har utsatts för brott, och du kan vara anonym.

Källor

  1. Identitetsbedrägeri – så skyddar du dig mot id-kapning (Polisen) (hämtad )
  2. Fakturabedrägeri (Polisen) (hämtad )
  3. Polisanmälan – allt du behöver veta (Polisen) (hämtad )
  4. Identitetsintrång (Skatteverket) (hämtad )
  5. Spärra obehörig adressändring (Skatteverket) (hämtad )
  6. När någon har anmält flytt till din adress (Skatteverket) (hämtad )
  7. Så får du posten till rätt adress (Skatteverket) (hämtad )
  8. Du har fått ett krav om att betala (Kronofogden) (hämtad )
  9. Kravet är fel – du vill invända (Kronofogden) (hämtad )
  10. Frågor och svar (Kronofogden) (hämtad )
  11. Utsatt för ID-stöld – gör så här (Konsumentverket) (hämtad )
  12. Bankbedrägerier och kortbedrägerier (Konsumentverket) (hämtad )
  13. Bestrida faktura – så här gör du (Konsumentverket) (hämtad )
  14. Köp av ID-skydd (Konsumentverket) (hämtad )