Butiker & shopping
Falska nätbutiker – 8 tips för att känna igen en bluffbutik
Kort svar
- En bluffbutik ser ofta äkta ut. Varningstecken är kraftig rea på nästan allt, erbjudanden som bara gäller i några minuter, stavfel och blandade språk, en valuta som byts i kassan och kontaktuppgifter som saknas.
- Kontrollera organisationsnumret gratis i Bolagsverkets Sök företagsinformation och jämför med uppgifterna på webbplatsen.
- Med kreditkort eller faktura kan du kräva pengarna av kreditgivaren. Med bankkort avgör bankens villkor, och har du swishat kan du inte ta hjälp av banken.
- Har du redan betalat: ring banken direkt, spara alla underlag och polisanmäl på 114 14.
En bluffbutik är en falsk nätbutik som tar betalt men inte skickar det du har köpt, eller skickar en felaktig eller kopierad vara. Varningstecken är priser som är för bra för att vara sanna, tidspress, slarvigt språk och kontaktuppgifter som saknas eller inte håller. Har du redan betalat ska du först kontakta din bank och sedan göra en polisanmälan.
Så fungerar en falsk nätbutik
Polisen beskriver bluffbutikerna som välgjorda sidor som ser äkta ut. Många efterliknar kända nätbutiker, och annonserna i sociala medier kan se ut att komma från ett företag du brukar handla av. Bedragarna använder också bilder och filmer av kända personer för att verka trovärdiga.
Du riskerar mer än priset på varan. Betalar du med kort lämnar du ut kortnumret, och det kan sparas och användas till nya bedrägerier. I många fall sker det långt efter att numret stals.
Problemet är stort. Under tre månader stoppade Konsumentverket, polisen och fyra banker misstänkta bedrägerier för 134 miljoner kronor genom att dela uppgifter om misstänkta nätbutiker, berättade Konsumentverket i maj 2025. Totalt togs betalningsmöjligheten bort för 1 300 bedrägliga webbplatser.
8 tips för att känna igen en bluffbutik
- Granska webbadressen. Titta noga på huvuddomänen, alltså namnet närmast före till exempel .se eller .com. Polisen varnar för att domännamnet kan vara manipulerat i annonser som ser ut att komma från en butik du känner igen.
- Sök själv fram butiken. Var extra kritisk om du har hamnat på sidan via en annons i sociala medier, ett mejl eller ett sms. Klicka inte på länken, utan leta upp företaget på egen hand.
- Var skeptisk mot jätterea och nedräkningar. Kraftig rea på nästan allt och erbjudanden som bara gäller i några minuter eller timmar är varningstecken enligt Konsumentverket. Oanvända märkesvaror till ett betydligt lägre pris än i affären kan vara stöldgods eller falska kopior.
- Läs texterna på sidan. Polisen råder dig att leta efter stavfel och en blandning av språk. Var också uppmärksam om valutan plötsligt ändras i kassan, eller om butiksnamnet består av ett svenskt namn och en stad – en svensk webbplats betyder inte att företaget finns i Sverige.
- Testa kontaktuppgifterna. Det bör finnas telefonnummer, adress, mejladress och organisationsnummer. Ring och mejla för att se om någon svarar, och kontrollera att företaget finns på adressen det anger. Saknas uppgifterna vet du inte vem du handlar av eller hur du når företaget om något går fel.
- Kontrollera organisationsnumret. Sök på numret i Bolagsverkets e-tjänst Sök företagsinformation, där du gratis kan se uppgifter om svenska företag, och jämför med det som står på webbplatsen. Konsumentverket tipsar också om Skatteverkets e-tjänst för företagsinformation, och för företag i andra europeiska länder finns EU:s webbplats e-Juridikportalen.
- Läs omdömen på flera ställen. Sök på butikens namn och läs vad andra skriver, inte bara omdömena på butikens egen webbplats. I Konsumentverkets diarium kan du se om andra har anmält företaget, men en anmälan behöver inte betyda att företaget har brutit mot några regler.
- Gör en bildsökning. Sök på produktbilderna och se på vilka andra webbplatser de finns. Används samma bilder av flera företag kan det vara ett varningstecken.
Betala så att du kan få tillbaka pengarna
Läs alltid villkoren innan du betalar. Där ska det bland annat stå hur och när du får varan, hur du ångrar köpet och om det tillkommer extra kostnader, och där brukar det också stå hur du kan betala. Hur ångerrätten fungerar kan du läsa om i Ångerrätt när du handlar på nätet.
Hur lätt det är att få tillbaka pengarna om varan aldrig kommer beror på hur du betalade. Betalar du med kreditkort eller mot faktura har du ett extra bra skydd.
| Betalsätt | Om varan aldrig kommer |
|---|---|
| Kreditkort | Köpet omfattas av konsumentkreditlagen. Du har invändningsrätt, det vill säga rätt att ställa samma krav på banken som på butiken. |
| Faktura | Köpet omfattas också av konsumentkreditlagen. Du kan vänta med att betala och kräva återbetalning av företaget som skickade fakturan. |
| Bankkort (debetkort) | Ingen lag ger dig rätt att reklamera kortköpet, men många banker erbjuder det. Kortets villkor avgör vad som gäller. |
| Swish | Du betalar direkt och kan inte vänta med betalningen om något går fel. Enligt Konsumentverket kan du inte ta hjälp av din bank när du har betalat med Swish. |
Var försiktig med att lämna ut kortnummer, särskilt till företag du inte har handlat av tidigare. Polisen råder dig också att inte låta webbplatsen spara dina kortuppgifter, och att handla på nätet med ett kort som inte är kopplat till ditt lönekonto.
Går en betalning inte igenom kan det bero på att en spärr har slagit till för att hindra att pengarna hamnar i fel händer, enligt polisens nationella bedrägericentrum.
Om du redan har betalat – gör så här
- Ring banken direkt. Fråga om banken kan stoppa transaktionen, och spärra kortet om du har lämnat ut kortuppgifterna. Leta själv upp bankens nummer. Ofta finns ett spärrnummer som är bemannat dygnet runt.
- Spara alla underlag. Orderbekräftelse, kvitton, kontoöverföringar och konversationer via mejl eller sms behövs både för polisanmälan och för att få tillbaka pengarna.
- Polisanmäl. Ring polisen på 114 14 eller besök en polisstation, och ring 112 om brottet pågår just nu. Gäller anmälan ett kortbedrägeri måste du ha spärrat kortet innan du anmäler.
- Begär pengarna tillbaka. Har du betalat med kort eller faktura ska du först kräva butiken skriftligen på pengarna och spara kopian, eftersom banken kan vilja se att du har klagat till företaget utan framgång. Vänd dig sedan skriftligen, till exempel via mejl, till banken eller kreditgivaren och skicka med orderbekräftelsen och kopian. Vänta inte, eftersom banken kan ha tidsgränser i sina villkor.
- Håll koll på kontot, även långt efter köpet. Upptäcker du köp eller uttag som du inte har gjort ska du omedelbart ringa banken och spärra kontona. Huvudregeln är att du inte blir betalningsskyldig för obehöriga uttag, men det bedöms från fall till fall.
- Tipsa Konsumentverket. Misstänker du att en butik är bluff kan du anmäla den till Konsumentverket. Du får ingen hjälp i ditt eget ärende, men anmälningarna används i arbetet mot oseriösa företag och har delats med polisen.
Behöver du stöd i kontakten med banken kan du få kostnadsfri vägledning av Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Källor
- Är företaget seriöst? – Konsumentverket (hämtad )
- Annonsbedrägeri – Polisen (hämtad )
- Kortbedrägeri – Polisen (hämtad )
- Sök företagsinformation – Bolagsverket (hämtad )
- Kortreklamation – hur du reklamerar kortköp – Konsumentverket (hämtad )
- Bankbedrägerier och kortbedrägerier – Konsumentverket (hämtad )
- Vilket betalsätt ska jag välja när jag handlar på nätet? – Konsumentverket (hämtad )
- Samarbete mot oseriösa nätbutiker stoppade misstänkta bedrägerier för 134 miljoner – Konsumentverket (hämtad )