Fler tips

Telefonbedrägerier och sms-bluffar – 8 tips för att skydda dig

Kort svar

  • Ett telefonbedrägeri börjar ofta med ett samtal eller sms från någon som säger sig vara från banken, polisen eller en myndighet. Målet är att stressa dig att logga in, lämna ut koder eller flytta pengar.
  • Logga aldrig in med BankID och lämna aldrig ut koder eller kortuppgifter när någon ber dig om det. Polisen och seriösa företag ringer aldrig och ber om sådant.
  • Är du osäker: lägg på och ring själv upp på ett nummer som du har tagit fram. Ring aldrig numret i ett misstänkt sms.
  • Har du blivit lurad: ring banken direkt och spärra kort, konton och e-legitimation. Polisanmäl sedan på 114 14, eller ring 112 om brottet pågår.

Ett telefonbedrägeri börjar oftast med att någon ringer eller sms:ar och påstår att något har hänt, med ditt konto, ditt kort eller en anhörig. Bedragaren säger sig vara från banken, polisen eller en myndighet och vill att du ska logga in, lämna ut koder eller flytta pengar. Lägg på, logga aldrig in med BankID för att någon ber dig och ring själv upp på ett nummer som du har letat fram. Har du redan blivit lurad ska du först ringa banken och sedan polisanmäla.

Så går ett telefonbedrägeri till

Telefonbedrägeri kallas också vishing, efter engelskans voice phishing: att ”fiska” efter uppgifter med rösten. Kommer bluffen som sms kallas den smishing.

Telefonbedrägerier är fortfarande den vanligaste typen av bedrägerier mot personer över 60 år, skrev polisen i september 2026. Ofta börjar det med ett sms där avsändaren säger sig vara en myndighet, ett företag, en bank eller en förening. Den som ringer numret i meddelandet hamnar hos bedragare som följer ett förberett manus för att skapa stress. Syftet kan vara att få dig att tro att ett brott pågår och att pengarna måste flyttas till ett annat konto för att skyddas.

Så såg ett försök i Sundsvall ut den 3 november 2026: ett sms om en obetald faktura hos ett telefonbolag som personen inte ens var kund hos, ett nummer att ringa och en ”bank” som ville att personen skulle logga in med BankID. Personen ringde polisen i stället.

Vanliga upplägg

  • Falska bankanställda. Den som ringer säger att pengar håller på att försvinna från ditt konto. För att rädda dem ska du själv föra över pengar, swisha eller godkänna en korttransaktion med BankID.
  • Falska poliser. I februari 2026 varnade polisen i region Nord för samtal från ”polisen” eller Säpo. De uppringda fick höra att deras kort hade klonats eller tappats och hittats, och ombads läsa upp kortnumret och logga in med BankID.
  • Hembesök. Bedragaren säger att någon måste komma hem till dig för att säkra dina värdesaker eller koder, och tar dem i stället. I september 2026 försökte bedragare som sa sig vara poliser och banktjänstemän komma över guldsmycken och bankuppgifter från två personer i 90- och 100-årsåldern i region Bergslagen.
  • Datorröst på engelska. En automatisk röst säger att det finns en arresteringsorder mot dig och att du är efterlyst. Polisen kontaktar dig aldrig med en automatiserad röst på engelska.
  • Paket-sms. Ett sms säger att du har ett paket att hämta ut, men att du först måste lämna dina kortuppgifter.
  • Sms från ”barnet”. Någon skriver att ditt barn eller barnbarn har fått ett nytt nummer och ber dig snart om hjälp att betala en faktura via Swish eller banköverföring.

Därför ska du aldrig använda BankID på uppmaning

När du identifierar dig med e-legitimation kan du släppa in bedragaren på din internetbank. Enligt polisen manipuleras de som blir kontaktade att lämna ifrån sig inloggningsuppgifter eller att använda sitt bank-id för att föra över pengar till ett annat konto. Ofta ber bedragaren dig att identifiera dig flera gånger.

Seriösa företag, organisationer och myndigheter ber dig aldrig logga in eller lämna ut personliga uppgifter på det sättet. Polisen ringer aldrig och begär legitimering med BankID eller ber dig läsa upp ditt kortnummer, och Finansinspektionen ber aldrig om kontonummer eller kortuppgifter. Hör banken av sig om ett ärende ber den inte heller om kort- eller bankuppgifter.

Läs alltid vad du godkänner innan du använder din e-legitimation, och låt aldrig någon fjärrstyra din dator eller telefon. Kortuppgifter kan också hamna hos bedragare när du handlar i en bluffbutik. Hur du känner igen en sådan står i Falska nätbutiker.

8 tips mot telefonbedrägeri och sms-bluffar

  1. Lägg på luren. Blir du osäker ska du avsluta samtalet, vem personen än säger sig vara. Du behöver inte vara artig. Förbered något du kan säga för att avsluta snabbt, eller lägg på direkt.
  2. Logga aldrig in när någon ber dig. Identifiera dig inte med BankID och lämna aldrig ut koder från bankdosan eller till ditt betalkort.
  3. Ring själv, men inte numret i sms:et. Numret i meddelandet kan leda dig direkt till bedragaren. Leta i stället upp kontaktuppgifterna på avsändarens officiella webbplats och ring dit.
  4. Lita inte på nummerpresentationen. Med så kallad spoofing kan bedragare på teknisk väg få ett samtal eller sms att se ut att komma från ett välkänt företag eller en myndighet. Att den som ringer har personlig information om dig bevisar inte heller att den är äkta.
  5. Klicka inte på länkar i sms. Följ aldrig uppmaningar att fylla i koder eller personuppgifter. Vidarebefordra misstänkta sms till 7726, ett gemensamt nummer som mobiloperatörerna använder för att ta emot rapporter om bluff-sms, och radera sedan meddelandet.
  6. Släpp aldrig in någon som vill ”säkra” dina värdesaker. Polisen och andra seriösa organisationer åker aldrig hem till någon för att hämta guld, kontokort eller andra värdesaker. Stäng dörren vid minsta tvekan.
  7. Slå på bankens extra skydd. Kolla vilka säkerhetslösningar banken har som tillval, till exempel dubbelsignering eller tidsfördröjning vid större transaktioner, och välj dem.
  8. Gör upp en plan med dina närmaste. Kom överens om att alltid avsluta ett oväntat samtal och ringa en anhörig innan ni gör något. Bestäm gärna en kontrollfråga som bara ni vet svaret på, så att ett falskt ”barn” med nytt nummer inte kan lura er.

Om du redan har blivit lurad

Avbryt all kontakt med bedragaren och gör sedan så här:

  1. Ring banken direkt. Banken kan stoppa betalningar och spärra ditt kort och din e-legitimation. Alla banker har ett särskilt nummer som du kan ringa dygnet runt. Använd inte numret som bedragaren ringde från, utan leta själv upp bankens nummer.
  2. Reklamera till banken. Berätta att det inte var du som förde över pengarna eller betalade. Klaga gärna skriftligt, så att du kan bevisa att du har klagat. Konsumentverket har en brevmall för anmälan om bedrägeri.
  3. Polisanmäl. Ring 114 14 eller gå till en polisstation. Ring 112 om brottet pågår. Anmäl även om det bara var ett försök.
  4. Spara allt. Skriv upp numret du blev uppringd från och vad som hände under samtalet, till exempel om du blev kopplad vidare. Spara sms, mejl och kontoöverföringar.
  5. Se upp för nya kontakter. Finansinspektionen varnar för att bedragare kan höra av sig igen och låtsas kunna hjälpa dig att få tillbaka pengarna, mot en avgift. Betala aldrig.

Du kan få gratis stöd av Brottsofferjouren, och du kan vara anonym. Misstänker du att någon använder dina uppgifter för att ta lån eller handla i ditt namn kan du läsa mer i ID-kapning – så gör du om någon använder din identitet.

Så fungerar rätten att få tillbaka pengarna

Det avgörande är om pengarna togs utan ditt godkännande eller om du själv genomförde betalningen.

Obehöriga transaktioner. Har någon utan lov tagit ut pengar med ditt kort, betalat med det eller fört över pengar från ditt konto är det en obehörig transaktion. Enligt lagen om betaltjänster ska banken då återställa kontot omedelbart, och senast i slutet av bankdagen efter att den fick veta om transaktionen. Finns det anledning att misstänka att transaktionen var godkänd får banken ta skälig tid att undersöka saken.

Huvudregeln är att du inte blir betalningsskyldig. Lagen sätter en gräns för hur mycket du som mest kan få stå för:

Situation Ditt ansvar som konsument
Du har inte skyddat din personliga kod eller inloggning Högst 400 kronor
Du har varit grovt oaktsam Högst 12 000 kronor
Du har handlat särskilt klandervärt Hela beloppet
Belopp som dras efter att du har bett banken spärra Inget

Säger du inte till banken så snart du kan efter att du har upptäckt transaktionerna, får du stå för hela beloppet. Har banken informerat dig om transaktionerna gäller dessutom en yttersta gräns: tretton månader från att beloppen drogs från kontot.

En dom från Högsta domstolen har gjort det lättare att få tillbaka pengar. För att du ska stå för hela förlusten måste du ha insett risken för en obehörig transaktion men ändå gjort som bedragaren sa, och det är banken som ska bevisa det. Efter domen har Allmänna reklamationsnämnden (ARN) i de flesta fall bedömt att banken ska betala tillbaka hela eller delar av beloppet.

Betalningar du själv har gjort. Har bedragaren fått dig att swisha eller föra över pengar och du har gjort alla moment själv, är det svårare. Högsta domstolens dom prövade inte den frågan, så du kan inte hänvisa till den. ARN har i flera ärenden ansett att sådana betalningar inte är obehöriga transaktioner, och även tingsrätten och hovrätten har prövat frågan och kommit fram till samma sak. Konsumentverket delar inte den bedömningen och överklagade, men i maj 2026 meddelade Högsta domstolen att den inte prövar fallet. Hovrättens dom står därför fast.

Om du och banken inte är överens. Be bankens klagomålsavdelning att ompröva beslutet. Därefter kan du anmäla till ARN, som rekommenderar hur tvisten ska lösas. I november 2026 kostar en anmälan 150 kronor, och handläggningen tar normalt cirka 6 månader. Du kan också gå till domstol.

Källor

  1. Telefonbedrägeri, vishing – Polisen (hämtad )
  2. Nätfiske, phishing – Polisen (hämtad )
  3. Kraftsamlar mot bedrägerier – fortsätt ”våga vara otrevlig” – Polisen (hämtad )
  4. Brottsvinsterna för telefonbedrägerier fortsätter att minska – Polisen (hämtad )
  5. Varning för bedragare som utger sig att vara från polisen – Polisen (hämtad )
  6. Polisen varnar efter nya bedrägeriförsök mot äldre – Polisen (hämtad )
  7. 3 november, Bedrägeri, Sundsvall – Polisen (hämtad )
  8. Prata med nära och kära om bedrägerier – Polisen (hämtad )
  9. Bankbedrägerier och kortbedrägerier – Konsumentverket (hämtad )
  10. HD prövar inte fallet med lurade bankkunden – Konsumentverket (hämtad )
  11. Lag (2010:751) om betaltjänster – Sveriges riksdag (hämtad )
  12. Falska mejl, meddelanden, samtal och webbplatser – Finansinspektionen (hämtad )
  13. Om du har drabbats av ett bedrägeri – Finansinspektionen (hämtad )