Restauranger & mat
Glutenfritt på restaurang – bästa tipsen för att undvika gluten
Kort svar
- ”Glutenfri” får bara stå på mat med högst 20 mg gluten per kilo, och ”mycket låg glutenhalt” betyder högst 100 mg per kilo. Andra uttryck, som ”bakat utan gluten”, är inte tillåtna.
- En restaurang som kallar en rätt glutenfri ska ha rutiner som gör den säker även för de mest känsliga. Står det bara ”glutenfri botten” kan gluten komma in i rätten i köket.
- Restaurangen måste kunna säga om rätten innehåller spannmål med gluten, men den är inte skyldig att berätta hur köket hanterar mjöl, fritös och redskap. Fråga själv.
- Tror du att du inte tål gluten, kontakta en vårdcentral och fortsätt äta gluten tills du har lämnat prover.
Innehåll
Ordet ”glutenfri” är reglerat i hela EU. Det får bara stå på mat som innehåller högst 20 mg gluten per kilo, och en restaurang som skriver det på menyn ska ha rutiner som gör rätten säker även för de mest känsliga gästerna. När du vill äta glutenfritt på restaurang räcker det därför inte att receptet saknar mjöl. Gluten kan hamna i maten via mjöldamm, frityrolja och redskap, och hur köket hanterar det är restaurangen inte skyldig att berätta. Du behöver fråga.
Vad ”glutenfri” betyder på menyn och förpackningen
Reglerna för glutenfri mat finns i EU-förordningen 828/2014 och är desamma i alla EU-länder. Bara två uttryck får användas om gluten:
| Uttryck | Högst så mycket gluten |
|---|---|
| Glutenfri | 20 mg per kilo |
| Mycket låg glutenhalt | 100 mg per kilo |
Andra formuleringar, som ”naturligt fri från gluten”, ”innehåller inte gluten” eller ”bakat utan gluten”, är inte tillåtna. Uttrycket måste också vara relevant. En bearnaisesås får till exempel inte kallas glutenfri, eftersom den sortens sås normalt inte innehåller gluten.
Glutenfri mat görs av ingredienser som är naturligt glutenfria, som majs, ris och hirs, eller av spannmål som har bearbetats för att få bort glutenet, till exempel särskilt renad vetestärkelse. Havre får ingå om den är specialframställd så att den inte har förorenats av vete, råg eller korn. Däremot får mat som kallas glutenfri inte innehålla en liten mängd vanligt mjöl, även om halten i den färdiga rätten skulle hamna under gränsen.
Som jämförelse innehåller ett vanligt bröd av vetemjöl ungefär 40 000–60 000 mg gluten per kilo. Har du celiaki ska du inte heller äta surdegsbröd av vanligt vete, råg, korn eller dinkel. Glutenet bryts inte ner så mycket under jäsningen att brödet fungerar för den som har celiaki.
Mat som säljs som glutenfri men som visar sig innehålla gluten räknas som skadlig för hälsan. Den får inte säljas eller serveras.
Vad restaurangen måste berätta om gluten
Spannmål som innehåller gluten finns på EU:s allergenlista. Restaurangen måste därför alltid kunna svara på om en rätt innehåller sådana spannmål, även när det är en ingrediens som har gjorts av dem, till exempel stärkelse från vete. Informationen får vara muntlig eller skriftlig, men personalen får inte skylla på okunskap. Hur allergeninformationen ska ges och vilka de andra allergenerna är står i Allergi på restaurang.
Kravet gäller ingredienserna. Hur köket hanterar gluten, till exempel om mjöl dammar över bänken där din rätt lagas, behöver restaurangen inte berätta. Livsmedelsverket anser att det är lämpligt att personalen pratar med gästen om hanteringen, men det är inget krav.
När det står glutenfritt på menyn
Att kalla en rätt glutenfri är ett större åtagande. Enligt Livsmedelsverket ska restaurangen då ha särskilda rutiner som gör rätten säker även för de mest känsliga, från det att varorna kommer in till serveringen. I många restaurangkök är det svårt, eftersom många rätter lagas samtidigt.
Därför kan det stå ”pizza på glutenfri botten” i stället. Det betyder att botten är glutenfri, inte hela pizzan. Restaurangen får skriva så när den inte kan garantera att hela rätten är glutenfri, men då är det viktigt att du får veta att gluten kan komma in i rätten i köket.
Så hamnar gluten i maten i köket
Gluten kan komma in i en rätt utan att finnas i receptet. Livsmedelsverket och 1177 pekar bland annat ut de här riskerna:
- Mjöldamm. En glutenfri pizza kan få mjöl på sig från andra pizzor, och det kan finnas vanligt mjöl på arbetsbänkar och i ugnar. I ett kök som bakar med vetemjöl kan det behövas ett avskilt utrymme för mjölet eller för den glutenfria maten.
- Fritösen. Partiklar, emulsioner och skum i frityroljan kan föra över allergener. Mat som ska vara glutenfri bör inte friteras i samma fritös eller olja som mat med gluten.
- Redskap och ytor. Slitna eller svårstädade redskap och ytor kan vara nästan omöjliga att få rena från allergener. Då kan det behövas separata redskap. Används samma utrustning ska den glutenfria maten lagas när utrustningen är ordentligt rengjord, till exempel först på dagen.
Gluten som är svår att se
Gluten finns ofta där du inte väntar dig det. Det kan till exempel finnas i
- såser, soppor och stuvningar
- paneringar och ströbröd
- kryddblandningar och rostad lök
- korv
- nudlar, couscous och bulgur
- sojasås, som tillverkas av sojabönor och rostat vete
- öl och must.
Hur mycket gluten som finns kvar varierar mellan olika sorters sojasås och öl. Livsmedelsverket hittade inget gluten i klassisk, tunnflytande sojasås, men däremot i två andra såser med soja. I öl berodde glutenhalten till stor del på vilket spannmål ölet var bryggt på. Dietister använder resultaten för att ge råd efter hur känslig var och en är. Fråga din dietist vad som gäller för dig.
Bästa tipsen för att äta glutenfritt på restaurang
- Ring eller mejla innan du går dit. Fråga om det finns glutenfri mat. Då har köket tid att planera, och du slipper reda ut allt vid bordet.
- Säg vad du har, inte bara vad du vill slippa. Berätta att du har celiaki eller veteallergi. Då blir det tydligt att du behöver veta hur rätten hanteras, inte bara vad som står i receptet.
- Fråga om såsen och kryddorna. ”Är såsen redd med vetemjöl, och finns det vete i kryddblandningen?” Restaurangen måste kunna svara, även när ingrediensen är gjord av vete, som vetestärkelse.
- Fråga om fritösen. ”Friteras pommes fritesen i samma olja som det panerade?” Är svaret ja kan gluten ha följt med oljan.
- Fråga hur pizzan bakas. ”Bakas den glutenfria pizzan på samma bänk och i samma ugn som de andra?” 1177 tipsar om att be personalen baka ut den glutenfria pizzan på aluminiumfolie.
- Skicka tillbaka en felaktig tallrik. Kommer rätten med en sås eller panering som inte skulle vara där, be om en ny portion. Det räcker inte att skrapa bort sås eller panering.
- Läs menyns ord noga. ”Glutenfri botten” är inte detsamma som glutenfri pizza. Står det ”bakat utan gluten” eller ”naturligt glutenfri”, fråga vad restaurangen menar. Det är inte de uttryck som är tillåtna.
- Välj bort det du är osäker på. Får du inget tydligt svar, ta en annan rätt. Tänk på att surdegsbröd inte är glutenfritt och att öl och must kan innehålla gluten.
Celiaki, veteallergi eller glutenkänslighet – låt vården avgöra
Celiaki, som också kallas glutenintolerans, är en autoimmun sjukdom. Immunförsvaret reagerar mot gluten i vete, råg och korn, och slemhinnan i tunntarmen blir inflammerad. Ungefär två av hundra personer i Sverige har celiaki. Behandlingen är att äta helt glutenfri mat resten av livet.
Enligt 1177 blir tunntarmen inflammerad om du råkar få i dig gluten, även om du inte får några symtom, och därför behöver du vara så noggrann du kan. Samtidigt skriver 1177 att det inte är skadligt att råka få i sig gluten vid något enstaka tillfälle. Får du symtom går de oftast över av sig själva inom några dagar. Får du däremot i dig gluten regelbundet skadas tarmens slemhinna, även av små mängder, och de gamla symtomen kommer så småningom tillbaka.
Veteallergi är en annan sjukdom. Den kan ge eksem, ont i magen, kräkningar, astma och allergisk snuva, och allvarliga anafylaktiska reaktioner har rapporterats. Ring 112 direkt om du misstänker att du eller någon annan har fått en allergisk chock.
Många upplever att de mår dåligt av gluten utan att ha celiaki. Det kallas ibland glutenkänslighet, men det behövs mer forskning innan man kan säga vad det är. Även då är behandlingen att undvika mat med gluten, men enligt 1177 är det vanligtvis inte lika viktigt att maten är helt glutenfri som vid celiaki.
Tror du att du inte tål gluten, kontakta en vårdcentral. Fortsätt att äta mat med gluten tills du har lämnat prover, annars syns inte celiakin i provsvaren. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Efter en diagnos får du oftast träffa en dietist som går igenom vad du kan äta.
Om rätten inte var glutenfri
Prata direkt med personalen på restaurangen. Du kan också alltid lämna ett klagomål till kommunens livsmedelskontroll, som i de flesta fall är miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i kommunen där restaurangen ligger. Klagomålet hjälper kontrollen att hitta och rätta till fel, men den hanterar inte frågor om ersättning. Hur restauranger kontrolleras kan du läsa i Hur kontrolleras hygienen på restauranger i Stockholm?
Källor
- Gluten, celiaki och spannmålsallergi – Livsmedelsverket (hämtad )
- Glutenfria, laktosfria och andra ”fri från”-livsmedel – bra att veta för företag – Livsmedelsverket (hämtad )
- Spannmål som innehåller gluten – allergener att tänka på för företag – Livsmedelsverket (hämtad )
- Allergeninformation – Livsmedelsverket (hämtad )
- Gränsvärden för ”fri från”-livsmedel och specialkost – Livsmedelsverkets Kontrollwiki (hämtad )
- Märkning av ”fri från”-livsmedel – Livsmedelsverkets Kontrollwiki (hämtad )
- Hantering vid produktion av ”fri från”-livsmedel och specialkost – Livsmedelsverkets Kontrollwiki (hämtad )
- Så kontrolleras maten – Livsmedelsverket (hämtad )
- Celiaki – glutenintolerans – 1177 (hämtad )
- Mat och matlagning vid celiaki – 1177 (hämtad )
- Allergisk chock – anafylaxi – 1177 (hämtad )