Restauranger & mat
När är fettisdagen 2027? Datum och semlans historia
Kort svar
- Påskdagen 2027 infaller den 28 mars, och då blir fettisdagen tisdagen den 9 februari.
- Fettisdagen är dagen före askonsdagen, då fastan inför påsk börjar. Därför flyttar den med påsken och ligger alltid 47 dagar före påskdagen.
- Semlans förebild är hetväggen, ett finare bakverk från 1700-talet som serverades i varm mjölk. Med vispgrädde och mandelmassa blev semlan vanlig först under 1900-talet.
- Bullarna går bra att frysa. Grädden ska stå i kylskåp, och fyllda semlor bör inte stå framme i flera timmar.
Innehåll
Fettisdagen 2027 blir tisdagen den 9 februari, räknat från påskdagen, som det året infaller den 28 mars. Datumet ändras från år till år eftersom det följer påsken: fettisdagen är dagen före askonsdagen, då fastan inför påsk börjar. Att vi äter semlor just då är ett arv från katolsk tid, när man passade på att äta sig mätt på fet och fin mat innan den långa fastan.
När är fettisdagen? Så följer datumet påsken
Fettisdagen är den sista av fastlagens tre dagar: fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Dagen efter, på askonsdagen, börjar fyrtiodagarsfastan inför påsk. Fastan pågår till och med påskafton. Eftersom det ansågs olämpligt att fasta på söndagar blir perioden i själva verket 46 dagar.
Påsken är i sin tur en rörlig högtid som infaller någon gång mellan 22 mars och 25 april. Regeln för hur påskdagen räknas ut fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325. I den svenska lagen om allmänna helgdagar står att påskdagen är ”söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars”.
Räknar du bakåt hamnar fettisdagen därför alltid 47 dagar före påskdagen. Påskdagen 2027 infaller den 28 mars, och då blir fettisdagen den 9 februari. Hela fastlagen ser ut så här:
| Dag | Datum 2027 |
|---|---|
| Fastlagssöndagen | 7 februari |
| Blåmåndagen | 8 februari |
| Fettisdagen | 9 februari |
| Askonsdagen | 10 februari |
| Påskdagen | 28 mars |
Eftersom påskdagen kan infalla mellan 22 mars och 25 april kan fettisdagen infalla från början av februari till början av mars. Fastlagssöndagen kallas ibland även fläsksöndag eller köttsöndag, och fettisdagen har också kallats vita tisdagen, efter det vita mjölet.
Varför äter vi semlor på fettisdagen?
I katolsk tid var fettisdagen sista dagen före fyrtiodagarsfastan. Då skulle man äta ordentligt, gärna sju mål mat, för att stå rustad inför fastan. Det gällde att passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd av fint vetemjöl. Med reformationen på 1500-talet försvann reglerna om fastan ur kyrkan, men traditionerna kring fastlagen levde vidare.
Vad som stod på bordet skilde sig åt mellan landskapen. På Öland, Gotland och i Småland åt man kroppkakor med kött och fläsk. I Uppland, Södermanland och Värmland åt man fettisdagskött, som bestod av kokta svinfötter. På 1800-talet var fettrik fettisdagssoppa och fläskkorv en vanlig måltid. Eftersom det var sista chansen att äta mjölk, ägg och vitt vetemjöl före fastan kunde det bli en fastlagsbulle till efterrätt.
Från hetvägg till semla – semlans historia
Semlans förebild är hetväggen, ett högreståndsbakverk från 1700-talet som åts bland de mer välbärgade i städerna. Den kryddades ofta med kummin och serverades i en skål med varm mjölk. Namnet kommer från tyskans heisse wecke, ”het kil”, och syftar på bullarnas ursprungliga form. Kilformen har flyttats över till semlan, vars lock ofta har formen av en kil.
Under större delen av 1800-talet saknade semlan både grädde och mandelmassa. Det var bara bullen som serverades i mjölk med lite kanel och socker. Från mitten av 1800-talet var fettisdagsbulle eller fastlagsbulle det vanligaste namnet.
Semlan med vispgrädde, mandelmassa och florsocker slog igenom under 1900-talet, men källorna anger olika tidpunkter. Institutet för språk och folkminnen (Isof) skriver att semlan i sin nuvarande form började bli vanlig i början av 1900-talet. Enligt Nordiska museet fick den sin form och blev vanlig först vid mitten av 1900-talet. Vitt mjöl, socker och vispad grädde var ytterst ovanligt i bondesamhället. Själva ordet semla har vi fått från tyskan, men det går tillbaka på latinets simila, som betyder fint vetemjöl.
En historia som ibland återkommer är att kung Adolf Fredrik åt ihjäl sig på hetvägg på fettisdagen den 12 februari 1771. Enligt Nordiska museet dog han av slaganfall efter en mycket stor måltid med ostron, hummer, surkål och hetvägg.
Fastlagsbulle, hetvägg eller semla – namn och varianter
Semla är det vanligaste namnet i dag, men bakverket har flera namn och former:
- Fastlagsbulle och fettisdagsbulle. I Isofs frågelista om semlor, som närmare 600 personer svarade på, var det främst de från Skåne och andra delar av södra Sverige som sa fastlagsbulle.
- Hetvägg. Så kallas semlan ofta när den serveras i en djup tallrik med varm mjölk.
- Bullamåndag. Från början fick semlor bara ätas på fettisdagen, men i Skåne åts de på måndagen, som kallades bullamåndag.
- Finland. På finlandssvenska är en semla det som i Sverige kallas småfranska. Där äts semlan oftast med hallonsylt i stället för mandelmassa.
- Danmark. Där heter bakverket fastelavnsbolle och innehåller sylt, vaniljkräm eller choklad.
- Nya varianter. Under senare år har semlor dykt upp i nya former, till exempel semmelwraps och semlor som ser ut som korv med bröd. Andra varianter är wienersemlan, där bullen är gjord av smördeg, och kremlan, en kanelbulle fylld med grädde och mandelmassa, som Isof 2022 beskrev som en sort med lokal spridning.
När semlorna kommer till bagerier och butiker
När fastan upphörde i Sverige blev det vanligt att äta semla varje tisdag under fastans sju veckor. Numera bakas och säljs semlor från jul till påsk. Sedan ett par decennier tillbaka finns de i bageriernas utbud under nästan hela januari och februari.
Alla är inte förtjusta i det. Bland dem som svarade på Isofs frågelista ville en del bara äta semlor kring fettisdagen, och några tyckte illa om att de säljs redan i november eller december. Andra skulle gärna köpa dem året runt. Enligt försäljningssiffror som Isof redovisade 2022 äter vi i Sverige i genomsnitt fyra till fem semlor per person och år, totalt drygt 40 miljoner sålda semlor.
Bästa tipsen för att baka, förvara och köpa semlor
- Skriv in den 9 februari 2027 i kalendern. Det är fettisdagen. Vill du veta datumet ett annat år: leta upp påskdagen och räkna 47 dagar bakåt.
- Frys bullarna ofyllda. Bröd går bra att frysa. Dela upp bullarna i mindre förpackningar och frys in det du inte hinner äta, så kan du fylla dem när de har tinat.
- Låt ofyllda bullar ligga i rumstemperatur. I kylskåpet blir mjukt bröd snabbt smuligt och torrt.
- Fräscha upp en torr bulle i ugnen. Livsmedelsverkets råd för bröd är att spruta eller pensla vatten på det och värma det i ugnen på 200 grader i 3–5 minuter. Låt bullen svalna innan du fyller den.
- Håll grädden kall. Grädde ska förvaras i kylskåp, och 4 °C är en lämplig temperatur. Vispa nära serveringen och ställ tillbaka det som blir över direkt.
- Låt inte fyllda semlor stå framme. Livsmedelsverket råder att kylvaror inte står framme längre än fyra timmar när det är högst 20 °C, och tre timmar när det är högst 25 °C. Ställ semlor som blir över i kylen. Mer om temperaturer finns i Hur länge håller maten i kylen?
- Använd överbliven grädde i matlagningen. Grädde går att frysa, men den kan vara svår att vispa efteråt. I matlagning fungerar den utmärkt. Fler sätt att ta vara på mat finns i tipsen mot matsvinn.
- Fråga efter allergener när du köper. Mandelmassan innehåller mandel, som räknas till nötterna i allergenlistan, och bullen bakas vanligen på vetemjöl och mjölk. Köper du semlor över disk ska du alltid kunna få veta vilka allergener de innehåller, skriftligt eller genom att fråga personalen. Är du allergisk, var extra uppmärksam på märkningen ”kan innehålla spår av” på bageriprodukter. Läs mer i Allergi på restaurang.
- Prova hetvägg. Lägg semlan i en djup tallrik och häll på varm mjölk. Vill du göra som på 1800-talet tar du bara bullen, med lite kanel och socker.
Källor
- Fettisdagen – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Säsong för både semmelälskare och traditionalister – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Fastlagssöndagen – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Askonsdagen – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Påskens alla dagar – Institutet för språk och folkminnen (hämtad )
- Fettisdagen – Nordiska museet (hämtad )
- Lag (1989:253) om allmänna helgdagar – Sveriges riksdag (hämtad )
- Förvara maten rätt – Livsmedelsverket (hämtad )
- Förvaring av kylvaror – Livsmedelsverket (hämtad )
- Bröd (mjukt) – Livsmedelsverket (hämtad )
- Allergimärkning – Livsmedelsverket (hämtad )
- Information om inte färdigförpackade livsmedel – Livsmedelsverket (hämtad )