Fler tips

Sänk elräkningen – 10 tips som gör skillnad i vinter

Kort svar

  • Du sänker elräkningen genom att använda mindre el, flytta användningen till tider när elen är billigare och ha ett elavtal som passar dig.
  • Räkningen har två delar: elhandel, där du själv väljer företag, och elnät, där du måste ha avtal med det företag som äger nätet där du bor.
  • Har du inte valt elavtal själv har du ett anvisat avtal, som oftast är dyrare. Jämför avtal på Energimarknadsinspektionens oberoende tjänst Elpriskollen.
  • Sänker du inomhustemperaturen en grad minskar energin för uppvärmning med ungefär fem procent, enligt Energimyndigheten.

Vill du sänka elräkningen i vinter har du tre verktyg: använd mindre el, använd den när den är billigare och se till att elavtalet passar dig. Börja med värmen och varmvattnet. För många hushåll går en stor del av elen till uppvärmning, och när det blir kallare och mörkare ökar behovet. Ökar efterfrågan samtidigt som tillgången på el är begränsad går dessutom elpriset upp.

Elhandel och elnät – två delar av elräkningen

För att få el behöver du två avtal: ett elhandelsavtal och ett elnätsavtal. Förenklat består kostnaden av tre saker: elen du använder, transporten av elen hem till dig samt energiskatter och avgifter.

Elhandel är själva elen. Du väljer själv vilket elhandelsföretag du köper den av, och det finns runt 140 att välja mellan. Gör du inget eget val får du ett så kallat anvisat avtal, och det är oftast dyrare.

Elnät är transporten. Du kan inte välja elnätsföretag, eftersom elnäten är monopol. Du måste ha avtal med det företag som äger nätet där du bor. Därför regleras elnätsföretagen av Energimarknadsinspektionen (Ei), som för fyra år i taget sätter ett tak för hur mycket varje företag sammanlagt får ta ut av sina kunder.

Elnätsavgiften består ofta av två delar:

  • Abonnemangsavgiften är fast och beror bland annat på hur stor huvudsäkring du har.
  • Överföringsavgiften är rörlig. Du betalar den för varje kilowattimme (kWh) som förs över till dig.

Vissa elnätsföretag tar också ut en effektavgift. Då spelar det roll hur mycket el du använder samtidigt. Kör du många apparater på en gång blir det en effekttopp, och sprider du ut användningen blir effekten lägre och därmed också avgiften.

Det betyder att du sänker både elhandelskostnaden och den rörliga nätavgiften när du använder mindre el. Den fasta abonnemangsavgiften påverkar du däremot inte med nya vanor.

Fast pris, månadspris eller kvartspris

Vilket elhandelsavtal du har avgör om det lönar sig att flytta elanvändningen till andra tider på dygnet. Ei beskriver tre vanliga avtalsformer:

  • Fast pris. Du betalar samma pris per kilowattimme under hela avtalstiden, oftast ett, två eller tre år. Priset är förutsägbart men ofta högre över tid, eftersom elhandelsföretaget måste ta höjd för att inköpen kan bli dyrare. Bryter du avtalet i förtid kan företaget ha rätt att ta ut en brytavgift, om det tydligt står i villkoren.
  • Månadspris (rörligt). Priset ändras varje månad och sätts i efterhand. Det är ett snitt av elbörsens pris, viktat efter hur elhandelsföretagets kunder med samma avtalsform använder el. Du kan därför inte sänka kostnaden genom att flytta din egen användning, bara genom att använda mindre. Bindnings- eller uppsägningstiden får vara högst tre månader.
  • Kvartspris. Du betalar elbörsens pris, spotpriset, för varje kvart plus elhandlarens påslag och moms. Priserna för nästa dygn sätts klockan 13.00 dagen före, så du kan planera. Uppsägningstiden är oftast 14 dagar eller en månad. Timprisavtal finns kvar, men Ei räknar med att de ersätts av kvartspris under 2026.

Ei:s råd är att välja den avtalstyp som passar din ekonomi. Kan du flytta elanvändningen till tider när elen är billigare passar kvartspris. Har du råd med tillfälliga prisuppgångar kan rörligt pris passa, och då får du också del av prisnedgångarna. Vill du veta i förväg vad elen kostar per kilowattimme väljer du fast pris. Men tänk på att kvartspris kan bli dyrare än andra avtal om du använder mycket el när priset är högt.

Elområden – Stockholm ligger i SE3

Sedan 2011 är Sverige indelat i fyra elområden, från SE1 i norr till SE4 i söder. Stockholm ligger i SE3, som också kallas elområde Stockholm. Vilket elområde du tillhör kan du se i Svenska kraftnäts tjänst Nätområden.

Indelningen följer flaskhalsarna i stamnätet. När nätet inte kan föra över så mycket el som efterfrågas stiger priset i det område där efterfrågan är större än utbudet. Därför kan priset skilja mellan elområdena, och hur mycket och hur ofta är svårt att förutsäga.

Har du rörligt pris eller kvartspris, titta alltså på priset i ditt eget elområde när du kollar morgondagens elpriser – SE3 om du bor i Stockholm.

En EU-gemensam översyn föreslog 2025 inga ändringar av den svenska indelningen. Regeringen har därefter gett Svenska kraftnät i uppdrag att analysera indelningen igen, och det uppdraget ska redovisas den 29 januari 2027.

10 tips för att sänka elräkningen i vinter

  1. Sänk inomhustemperaturen en grad. Det minskar energin för uppvärmning med ungefär fem procent, enligt Energimyndigheten, och gör mest skillnad om du har elvärme. Ställ inte möbler framför element och termostater.
  2. Täta och dra för. Byt slitna tätningslister i fönster och dörrar – det är den enklaste åtgärden – och dra för gardinerna eller fäll ner persiennerna på natten så att värmen stannar inne. I en villa med äldre tvåglasfönster kan upp till en tredjedel av värmen försvinna genom fönstren.
  3. Duscha kortare. Halverar du duschtiden halverar du också el- och vattenförbrukningen. En dusch på fem minuter motsvarar 1,25–1,50 kWh om duschmunstycket släpper igenom 10 liter i minuten.
  4. Kör fulla maskiner. Fyll diskmaskinen och spola inte av disken först. Att diska för hand kan dra upp till fyra gånger så mycket energi som maskinen. Fyll också tvättmaskinen och välj inte högre temperatur än nödvändigt.
  5. Låt torktumlaren stå. Den använder två till tre gånger mer energi än tvättmaskinen. Häng tvätten på tork när det går.
  6. Ställ in kyl och frys rätt. Fyra grader i kylen och minus 18 grader i frysen ger både bra förvaring och låg energianvändning. Läs mer om förvaringen i Hur länge håller maten i kylen?.
  7. Stäng av apparater och byt till LED. Ungefär fem procent av ett hushålls elanvändning går till apparater i standby. LED-lampor är fem till sex gånger effektivare än halogenlampor och tio gånger effektivare än gamla glödlampor.
  8. Gör ett eget val av elavtal. Har du anvisat avtal, eller vet du inte vilket du har, jämför avtal på Ei:s jämförelsetjänst Elpriskollen, där elhandlare inte kan betala för en bättre placering. Har du ett tidsbestämt avtal ska elhandelsföretaget höra av sig tidigast 90 och senast 60 dagar innan det löper ut – välj nytt inom uppsägningstiden, annars kan du hamna på ett avtal som inte passar dig.
  9. Flytta det som drar mest, om du har kvartspris. Värmepumpen, elbilen, diskmaskinen och tvättmaskinen kan ofta styras till tider när elen är billigare. Titta på morgondagens priser efter klockan 13 och starta maskinerna när priset är lågt, manuellt eller med automatisk styrning.
  10. Sprid ut användningen om du har effektavgift. Ta reda på om ditt elnätsföretag har effektavgift, och undvik i så fall att ladda elbilen, tvätta och använda ugnen samtidigt. På elnätsföretagets kundsidor, ofta kallade Mina sidor, kan du följa din elanvändning. Har du också kvartspris ska du styra efter båda, annars kan ett lågt spotpris under höglasttid ge en hög effektavgift.

Här får du hjälp

Energi- och klimatrådgivningen ger kostnadsfri och opartisk rådgivning till privatpersoner. Den är ett samarbete mellan Energimyndigheten och kommunerna och finns i hela landet. Rådgivarna kan hjälpa dig att se vilka åtgärder som ger mest i just ditt hem, och via Energi- och klimatrådgivningen hittar du kontaktuppgifter till de kommunala rådgivarna.

Har du frågor om vilken typ av avtal du har, kontakta ditt elhandelsföretag. Frågor om hur elnätsavgiften är utformad besvarar ditt elnätsföretag. Ska du byta elhandelsföretag kan du först kolla om Konsumenternas energimarknadsbyrå har fått in klagomål på det företag du funderar på.

Källor

  1. Elavtal – Energimarknadsinspektionen (hämtad )
  2. Elhandelsavtal – Energimarknadsinspektionen (hämtad )
  3. Elnätsavgiften och elnätsreglering – Energimarknadsinspektionen (hämtad )
  4. Elnätsavtal med effektavgift – Energimarknadsinspektionen (hämtad )
  5. Så kan du påverka din elkostnad – Energimarknadsinspektionen (hämtad )
  6. Elområden – Energimarknadsinspektionen (hämtad )
  7. Spara energi – enkla tips – Energimyndigheten (hämtad )
  8. Fönster och dörrar – Energimyndigheten (hämtad )
  9. Höga elpriser: så kan du sänka dina kostnader – Energimyndigheten (hämtad )