Fler tips
Amorteringskrav – så mycket måste du amortera på bolånet
Kort svar
- Är bolånet större än 70 procent av bostadens värde ska du amortera minst 2 procent om året. Över 50 och upp till 70 procent är kravet minst 1 procent. Lånar du högst hälften av värdet finns inget krav i lagen.
- Sedan 1 april 2026 påverkar inkomsten inte amorteringskravet. Kravet på att amortera ytterligare 1 procent om bolånen är större än 4,5 gånger bruttoårsinkomsten är borttaget.
- När du köper en bostad får du låna högst 90 procent av värdet. Resten betalar du i kontantinsats. Ett tilläggslån får ta belåningen till högst 80 procent.
- Räntan på bolånet ger skattereduktion med 30 procent av underskottet upp till 100 000 kronor och 21 procent på resten. Från inkomståret 2026 ger lån utan säkerhet, som blancolån, inget avdrag.
Innehåll
Hur mycket du måste amortera beror på hur stort bolånet är i förhållande till bostadens värde, den så kallade belåningsgraden. Är lånet större än 70 procent av värdet är amorteringskravet minst 2 procent av lånet per år. Över 50 och upp till 70 procent är det minst 1 procent. Lånar du högst hälften av värdet finns inget krav i lagen. Din inkomst påverkar inte längre kravet: sedan den 1 april 2026 är det skärpta amorteringskravet borttaget.
Amorteringskravet sedan 1 april 2026
Reglerna om amortering och bolånetak fanns tidigare i Finansinspektionens (FI) föreskrifter och allmänna råd, som upphävdes den 31 mars 2026. Sedan den 1 april 2026 gäller i stället lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter. Grunderna är desamma, med några justeringar.
| Belåningsgrad | Amortering per år |
|---|---|
| Över 70 procent | Minst 2 procent av det högsta kreditbeloppet |
| Över 50 och upp till 70 procent | Minst 1 procent av det högsta kreditbeloppet |
| Högst 50 procent | Inget krav i lagen |
Det högsta kreditbeloppet är det totala lånet när det var som störst efter den senaste värderingen av bostaden. Amorteringen krymper alltså inte i takt med lånet, men den får justeras när belåningsgraden går under 70 eller 50 procent.
Kravet gäller alla bolån på bostaden tillsammans, oavsett hur många ni är som lånar och hos hur många långivare.
Ett exempel: Du köper en bostad för 3 000 000 kronor och lånar 2 400 000 kronor. Belåningsgraden är 80 procent, så du ska amortera minst 2 procent, alltså 48 000 kronor om året eller 4 000 kronor i månaden. När lånet är nere i 2 100 000 kronor är belåningsgraden 70 procent. Då kräver lagen bara 1 procent av det högsta kreditbeloppet, 2 400 000 kronor, alltså 24 000 kronor om året. Exemplet förutsätter att bostaden inte värderas om, att du inte har några andra lån med bostaden som säkerhet och att inget undantag gäller.
Även när belåningsgraden är högst 50 procent bör långivarna verka för att lånet amorteras, enligt regeringens bedömning, men det är inget lagkrav.
Belåningsgrad och skuldkvot
Belåningsgraden är alla bolån på bostaden i förhållande till bostadens marknadsvärde. Långivaren utgår från värdet när du köpte bostaden. En omvärdering får tidigast göras fem år efter köpet, eller efter den senaste omvärderingen som ändrade amorteringen eller låneutrymmet. Har värdet förändrats avsevärt av något annat skäl än att bostadspriserna allmänt har stigit, till exempel efter en omfattande renovering, får den göras tidigare. Att renovera enstaka rum eller bygga en altan räcker normalt inte.
Skuldkvoten är dina samlade bolån i förhållande till din bruttoårsinkomst. Fram till den 31 mars 2026 fanns ett skärpt amorteringskrav: hade du bolån på mer än 4,5 gånger bruttoårsinkomsten skulle du amortera ytterligare 1 procent om året. Det kravet finns inte i den nya lagen. Långivarna är inte längre skyldiga att tillämpa det, så har du amorterat enligt det kan du sänka amorteringen om långivaren går med på det. Lägre amortering betyder att du totalt sett betalar mer ränta.
Inkomsten spelar ändå roll för hur mycket du får låna. Långivaren ska alltid göra en kreditprövning och kontrollera att du kan betala räntor och amorteringar, och lånelöftet baseras på din inkomst och dina utgifter. Inför lagändringen varnade FI för att andelen sårbara bolånetagare kan öka när kopplingen mellan lånets storlek och hushållens inkomster blir svagare.
Bolånetaket: 90 procent när du köper
Sedan den 1 april 2026 får bolånet vara högst 90 procent av bostadens marknadsvärde när du köper. Tidigare var gränsen 85 procent. Resten betalar du i kontantinsats. Taket är en övre gräns: långivaren bestämmer själv vilken belåningsgrad den godtar för dig.
Utökar du ett befintligt bolån, ett så kallat tilläggslån, får belåningsgraden efteråt vara högst 80 procent. Den gränsen sänktes samtidigt från 85 procent. Regeringen får dessutom tillfälligt sänka taken, till exempel om kreditgivningen växer för snabbt.
Du kan betala kontantinsatsen med egna pengar eller låna till den. Ett lån utan säkerhet, som ett blancolån, ger dock inget ränteavdrag från och med inkomståret 2026.
Undantag från amorteringskravet
- Nyproducerad bostad. Köper du en nyproducerad bostad får långivaren låta dig vara amorteringsfri i upp till fem år från tillträdet. Det gäller bara den som köper bostaden först, och långivaren är inte skyldig att gå med på det. Samma sak gäller ett bolån som ersätter ett byggnadskreditiv när du låter bygga ett hus.
- Särskilda skäl. Försämras din ekonomi under lånets löptid får långivaren ge dig amorteringsfrihet under en begränsad period. Typiska skäl är arbetslöshet, längre sjukskrivning, föräldraledighet, skilsmässa och dödsfall bland närstående. Långivaren bedömer varje fall för sig och ska regelbundet pröva om undantaget ska fortsätta.
- Lantbruksenheter. Lån med en lantbruksenhet som säkerhet omfattas inte av lagen, alltså varken av amorteringskravet eller bolånetaket. Dit räknas även ett småhus som ligger på en fastighet med till exempel åkermark eller produktiv skogsmark.
- Äldre lån. Bolån som en bank eller ett annat kreditinstitut lämnade före den 1 juni 2016 omfattas inte av amorteringskravet. För lån från kreditgivare med tillstånd enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter gäller i stället den 1 januari 2019, eller den 8 januari 2019 om långivaren hade lämnat ett erbjudande om lånet före den 1 januari 2019. Utökar du ett sådant lån får långivaren låta dig amortera bara tilläggslånet, med minst 10 procent av dess ursprungliga belopp per år.
- Lån som betalas när bostaden överlåts. Ett bolån som ska betalas tillbaka först när bostaden överlåts, till exempel säljs, för att du har nått en viss ålder eller på grund av din sviktande hälsa eller död, får vara amorteringsfritt om långivaren medger det.
- Kris i samhället. Regeringen får besluta om tillfälliga undantag vid extraordinära situationer som kan ge en synnerligen djup lågkonjunktur. En vanlig lågkonjunktur räcker inte. Under covid-19-pandemin fanns en liknande möjlighet genom allmänna råd från FI.
Ränteavdrag i deklarationen
Räntan på bolånet ger avdrag i deklarationen. Har Skatteverket fått en kontrolluppgift från långivaren står beloppet redan vid punkt 8.1, Ränteutgifter för lån med säkerhet. Ger ränteutgifterna ett underskott av kapital får du en skattereduktion med 30 procent på den del som är upp till 100 000 kronor och 21 procent på resten. Är underskottet 130 000 kronor minskar skatten med 36 300 kronor, om din skatt räcker till.
Du måste vara betalningsansvarig för lånet och ha betalat räntan under året. Betalar du räntan på dina föräldrars lån får du inget avdrag, om du inte själv står som medlåntagare.
Reglerna för lån utan säkerhet har skärpts. För inkomståret 2025 fick du dra av hälften av räntan på sådana lån. Från och med inkomståret 2026, alltså i deklarationen 2027, får du inget avdrag alls för till exempel blancolån, överbryggningslån vid bostadsköp, kortkrediter och lån från privatpersoner. Ett bolån med bostaden som säkerhet ger fortfarande avdrag för hela räntan, om lånet kommer från ett kreditinstitut eller en kreditgivare med tillstånd.
Bästa tipsen för dig med bolån
- Räkna ut din belåningsgrad. Dela alla bolån på bostaden med värdet när du köpte den, eller med värdet från den senaste omvärderingen. Då ser du om du ligger över 70 eller 50 procent och hur långt det är kvar till nästa gräns.
- Be långivaren om underlaget. Långivaren är skyldig att på din begäran berätta vilka uppgifter amorteringskravet och belåningsgraden bygger på. Uppgifterna ska lämnas skyndsamt, och du kan få dem elektroniskt.
- Se över den extra procenten. Amorterar du fortfarande enligt det borttagna kravet för hög skuldkvot kan du fråga långivaren om att sänka amorteringen. Väg det mot att lånet då minskar långsammare.
- Värdera om efter fem år. Har bostaden stigit i värde kan en omvärdering ge lägre belåningsgrad och lägre amortering.
- Spara till kontantinsatsen i stället för att låna. Ett blancolån till kontantinsatsen ger inget ränteavdrag från inkomståret 2026, och räntan på lån utan säkerhet är oftast högre.
- Räkna med högre ränta. Du ska klara lånet även om räntan höjs eller inkomsten sjunker, till exempel vid sjukskrivning eller arbetslöshet. Gör en hushållsbudget innan du skaffar lånelöfte.
- Jämför din ränta med snitträntan. Utgå från långivarens genomsnittsränta för samma bindningstid, inte listräntan, och be om ett bättre erbjudande. I september 2026 motsvarade skillnaden mellan bankernas lägsta och högsta genomsnittliga rörliga ränta drygt 5 100 kronor om året före ränteavdrag på ett bolån på två miljoner kronor, enligt FI.
- Hör av dig tidigt om ekonomin förändras. Blir du arbetslös, sjuk eller föräldraledig kan du be om tillfällig amorteringsfrihet. Klarar du inte betalningarna, kontakta långivaren och försök komma fram till en avbetalningsplan. Kommunens budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri. Läs också om betalningsanmärkning och Kronofogden.
- Fördela ränteavdraget. Har ni lånet tillsammans kan ni fördela ränteutgifterna på ett annat sätt än i den förifyllda deklarationen, till exempel om den ena inte har tillräckligt med skatt för skattereduktionen. Ändra beloppet vid punkt 8.1 hos er båda.
- Jämka för ränteavdraget. Ansök om jämkning hos Skatteverket, så dras mindre skatt varje månad i stället för att du får tillbaka pengarna efter deklarationen. Ta bara med räntor på lån som har säkerhet.
Källor
- FI upphäver föreskrifter och allmänna råd om bolån – lag tar över (Finansinspektionen) (hämtad )
- Lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter (Sveriges riksdag) (hämtad )
- Utveckling av makrotillsynsområdet, prop. 2025/26:119 (Sveriges riksdag) (hämtad )
- Konsumentkreditlag (2026:1011) (Sveriges riksdag) (hämtad )
- Delat ansvar för makrotillsyn försämrar effektivitet och handlingskraft (Finansinspektionen) (hämtad )
- Fler väljer att binda bolånen – samtidigt stiger räntorna (Finansinspektionen) (hämtad )
- Avdrag för ränteutgifter (Skatteverket) (hämtad )
- Köpa hus – vad du ska tänka på (Konsumentverket) (hämtad )
- Låna pengar – tips kring att ta lån (Konsumentverket) (hämtad )