Butiker & shopping
Köpa begagnad mobil – 6 tips så att du inte köper en stulen
Kort svar
- Jämför telefonens IMEI-nummer, som du får fram med *#06#, med kvittot och kartongen. För en dator jämför du serienumret. Stämmer numren inte, köp inte.
- Ett pris som är för bra för att vara sant kan betyda stöldgods. Köper du ändå, trots att du hade skälig anledning att misstänka brott, kan du dömas för häleriförseelse.
- Ägaren har kvar sin rätt till en stulen telefon, även om du köpte den i god tro. Då har varan ett rättsligt fel, och du kan ha rätt till ersättning av säljaren.
- Misstänker du att du har köpt stöldgods: sälj den inte vidare, kontakta polisen på 114 14 och spara allt som visar vem du köpte av.
Innehåll
Innan du betalar för en begagnad mobil ska du jämföra telefonens IMEI-nummer med kvittot och kartongen, träffa säljaren och se till att telefonen är utloggad och återställd. För en dator gör du samma kontroll med serienumret. Kontrollerna är viktiga när du ska köpa begagnad mobil eller dator, eftersom ägaren har kvar sin rätt till en stulen sak även om du köpte den i god tro. Hade du skälig anledning att misstänka att den var stulen kan du dessutom dömas för häleriförseelse.
Därför spelar det roll om telefonen är stulen
En stulen telefon eller dator tillhör fortfarande ägaren. Enligt lagen om godtrosförvärv av lösöre består ägarens rätt när någon olovligen har tagit egendomen eller tvingat till sig den med våld eller hot. Det gäller även om du har köpt den i god tro. Kräver ägaren inte tillbaka den inom sex månader från att hen fick veta, eller måste antas ha fått veta, att du har den, blir du som köpte i god tro ägare.
Du räknas bara som godtroende om det är sannolikt att varans beskaffenhet, sättet den bjöds ut på och omständigheterna i övrigt var sådana att du inte borde ha misstänkt att säljaren saknade rätt att sälja den. Omständigheterna kring köpet spelar alltså roll. Polisen varnar för erbjudanden som är för bra för att vara sanna, till exempel oanvända märkesvaror till ett betydligt lägre pris än i affären. Det kan handla om stöldgods eller falska kopior.
Häleri och häleriförseelse
Den som hanterar stöldgods på ett sätt som kan göra det svårare för ägaren att få tillbaka det kan dömas för häleri enligt brottsbalken. Straffet är fängelse i högst två år, och längre om brottet är grovt.
Du kan också dömas utan att ha vetat säkert. För häleriförseelse döms bland annat den som har hanterat stöldgods på ett sådant sätt utan att inse att det var stulet, men som hade skälig anledning att anta det. Detsamma gäller den som, på ett sätt som kan göra det svårare för ägaren att få tillbaka saken, köper eller tar emot något som skäligen kan antas vara stulet. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader.
IMEI-nummer, serienummer och spärrar
IMEI-numret är mobiltelefonens unika serienummer på 15 siffror. Det står på kvittot eller på kartongen, och du får fram det i telefonens display genom att knappa in *#06#.
Polisen ber den som blivit av med sin telefon att uppge IMEI-numret i anmälan, eftersom telefonen då blir sökbar i polisens anmälningssystem. Den bestulne ska också spärra telefonen hos sin mobiloperatör och uppge telefonnummer, IMEI-nummer och numret på polisanmälan. Polisen spärrar själv inte mobiltelefoner eller SIM-kort.
För datorer och andra värdesaker råder polisen ägare att skriva ner unika serienummer och tillverkningsnummer. När du köper en begagnad dator är det därför serienumret du ska jämföra med kvittot.
Lås och konton
Undersök enheten innan du betalar, och kontrollera att den går att låsa upp och att säljaren har loggat ut från sina konton. Köper du av en privatperson kan du inte klaga på fel som du kan antas ha känt till vid köpet. Har säljaren bett dig undersöka varan och du struntade i det, kan du inte heller klaga på fel som du hade kunnat upptäcka.
Varan kan däremot räknas som felaktig om den inte är som säljaren har sagt, eller om säljaren har tigit om ett allvarligt fel som hen kände till.
Köpa begagnad mobil av privatperson eller företag
Köper du av ett företag eller i en second hand-butik gäller konsumentköplagen, och du har samma rättigheter som när du köper nytt. Du har reklamationsrätt i tre år men behöver klaga inom två månader från att du upptäckte felet. Handlar du på distans, till exempel på nätet, har du 14 dagars ångerrätt.
Köper du av en privatperson gäller köplagen. Den är inte tvingande, så det ni kommer överens om går före lagen. Du har ingen ångerrätt enligt lag, och en marknadsplats på nätet tar vanligen inget ansvar för köpet. Mer om skillnaderna finns i Köpa begagnat från privatperson eller butik.
Handlare måste vara registrerade hos polisen
Den som yrkesmässigt handlar med begagnade mobiltelefoner, datorer och datorkomponenter måste anmäla handeln för registrering hos polisen innan verksamheten startar. Polisen använder uppgifterna för att försvåra försäljningen av stulna varor och underlätta efterspaningen av dem. Handlaren måste bland annat:
- föra anteckningar om de varor som den köper eller tar emot
- vänta en månad från att den tog emot en vara tills varan lämnas vidare eller bearbetas
- låta bli att ta emot varor från en okänd person som inte kan styrka sin identitet med pass, körkort eller annan giltig id-handling.
Den som säljer begagnade saker vid enstaka tillfällen via annonser räknas däremot inte som yrkesmässig handlare, om inte mängden varor är mycket stor.
6 tips så att du inte köper en stulen mobil
- Jämför IMEI-numret med kvittot och kartongen. Knappa in *#06# och kontrollera att numret i displayen är detsamma som på originalkvittot och kartongen. För en dator jämför du serienumret. Stämmer numren inte, köp inte.
- Låt säljaren låsa upp, logga ut och återställa enheten medan du ser på. Kontrollera sedan att telefonen startar och fungerar med ditt eget SIM-kort. En säljare som inte kan låsa upp sin egen telefon är ett skäl att avstå.
- Låt ett för lågt pris få dig att tveka. Polisen varnar för att erbjudanden som är för bra för att vara sanna kan vara stöldgods. Fråga hur säljaren fick tag på telefonen och varför kvittot saknas, om det gör det. Att du hade skälig anledning att misstänka brott kan räcka för att du döms för häleriförseelse.
- Träffa säljaren och betala när du får telefonen. Polisen avråder från att betala i förskott när du handlar av privatpersoner. Att säljaren lämnar ut sitt personnummer eller kontonummer skyddar dig inte. Betalar du med Swish, kontrollera att pengarna går till den person du har haft kontakt med. Mer om betalsätten finns i Betala säkert på nätet.
- Skriv ett avtal med IMEI-numret i. En privatperson är inte skyldig att ge dig kvitto, men ni kan skriva två likadana avtal som ni båda skriver under. Ta med uppgifter om er båda, vad som säljs med IMEI- eller serienummer, skicket, priset och betalningen. Spara också annonsen och era meddelanden.
- Köp hellre av ett företag när det gäller dyra enheter. Då gäller konsumentköplagen, och en vara som någon annan äger räknas som felaktig. Handlare i begagnade mobiler och datorer ska dessutom vara registrerade hos polisen och får inte ta emot varor från okända personer som inte kan styrka sin identitet. Kontrollera först att företaget finns på riktigt, se Falska nätbutiker.
Om mobilen visar sig vara stulen
Får du veta, eller börjar du misstänka, att telefonen eller datorn är stulen:
- Sälj den inte vidare och gör dig inte av med den. Den som hanterar stöldgods på ett sätt som gör det svårare för ägaren att få tillbaka det kan dömas för häleri.
- Kontakta polisen. Ring 114 14 och säg ”tips” när du kommer till talsvaret, eller använd polisens tipsformulär på webben. Har du sett något som du misstänker är brottsligt hjälper polisen dig att avgöra om det är en anmälan eller ett tips. Ha IMEI- eller serienumret till hands. Ring 112 om det är akut.
- Spara allt om köpet. Annonsen, meddelandena, avtalet och betalningen visar hur köpet gick till och vem du köpte av.
- Kräv ersättning av säljaren. Att någon annan äger varan är ett rättsligt fel, både enligt köplagen och konsumentköplagen. Du har alltid rätt till ersättning för den skada som felet orsakar dig, om du varken kände till eller borde ha känt till det.
Köpte du telefonen av ett företag ska du reklamera inom skälig tid efter att du borde ha märkt felet. En reklamation inom två månader från att du märkte felet räknas alltid som gjord i rätt tid. Blir ni inte överens erbjuder många kommuner konsumentvägledning som kan ge stöd och råd, och du kan få ärendet prövat av Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Köpte du av en privatperson kan Konsumentverkets vägledare bara ge grundläggande information, eftersom konsumentlagarna inte gäller. För ditt eget fall kan du vända dig till en jurist. Hamnar ni i en tvist är det i första hand tingsrätten som prövar den, och rättsskyddet i din försäkring kan ibland täcka vissa kostnader för ett juridiskt ombud.
Källor
- Stöld av mobiltelefon (Polisen) (hämtad )
- Inbrott (Polisen) (hämtad )
- Handel med begagnade varor (Polisen) (hämtad )
- Annonsbedrägeri (Polisen) (hämtad )
- Tipsa polisen via webben (Polisen) (hämtad )
- Handla begagnat – dina rättigheter (Konsumentverket) (hämtad )
- Köpa av privatperson – vad gäller vid köp mellan privatpersoner? (Konsumentverket) (hämtad )
- Brottsbalk (1962:700), 9 kap. 6–7 §§ (Sveriges riksdag) (hämtad )
- Lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (Sveriges riksdag) (hämtad )
- Köplag (1990:931) (Sveriges riksdag) (hämtad )
- Reklamera trasig mobiltelefon (Konsumentverket) (hämtad )
- Konsumentköplag (2022:260) (Sveriges riksdag) (hämtad )