Restauranger & mat

Hur ofta ska man äta fisk? Kostråden om fisk och skaldjur

Kort svar

  • Ät fisk och skaldjur 2–3 gånger i veckan och variera mellan olika sorter. Rådet gäller både barn och vuxna, och de allra flesta fiskar går bra att äta.
  • Barn och unga upp till 18 år, den som vill bli gravid i framtiden, gravida och ammande bör äta fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern högst 2–3 gånger per år. Övriga högst en gång i veckan.
  • Gravida, ammande och den som försöker bli gravid bör äta abborre, gädda, gös, lake och stora rovfiskar som färsk tonfisk högst 2–3 gånger per år. Tonfisk på burk går bra.
  • Frys vildfångad fisk som ska ätas rå i −18 °C i minst tre dygn. Köp bara kontrollerade, märkta musslor och ostron och hetta upp dem ordentligt.

Hur ofta du ska äta fisk har ett kort svar: 2–3 gånger i veckan, och gärna olika sorter. Det är Livsmedelsverkets kostråd för både barn och vuxna, och de allra flesta fiskar går bra att äta. Undantaget är fisk som kan innehålla mycket miljögifter. Där är gränsen för vissa grupper, bland annat barn och gravida, högst 2–3 gånger per år.

Hur ofta ska du äta fisk?

Om du äter fisk 2–3 gånger i veckan och varierar sorterna har du lättare att få i dig de näringsämnen du behöver. Fisk innehåller till exempel D-vitamin, jod och selen, som det kan vara svårt att få tillräckligt av. Feta fiskar som lax, sill och makrill är rika på omega-3-fett, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och är viktigt för hjärnan. Även lite fisk är bra för hälsan.

Exempel på fisk som alla kan äta, även barn, gravida och ammande:

  • torsk, sej, kolja, Alaska pollock och hoki
  • rödspätta
  • odlad lax
  • sill från Västerhavet (det står på förpackningen)
  • tonfisk på burk
  • räkor och musslor
  • fiskbullar

När Livsmedelsverket publicerade nya kostråd i april 2025 uppdaterades inte rådet om fisk, eftersom myndigheten inväntar en undersökning från EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet Efsa av både nyttan och riskerna med att äta fisk. Den väntas vara färdig under 2027.

Fisk med miljögifter – råd för barn och gravida

Vissa fisksorter kan innehålla för mycket dioxin, PCB, PFAS eller kvicksilver. Barn, unga och den som vill bli gravid i framtiden är mer känsliga, och därför finns särskilda råd för dem.

Fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern

Dioxin och PCB lagras i fettväven i flera år. Hos den som är gravid eller ammar förs ämnena över till barnet via moderkakan och bröstmjölken, och det kan påverka barnets utveckling. Råden gäller:

  • strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken, även böckling
  • vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern, och lax som är fångad i älvarna
  • vildfångad sik från Vänern och Vättern
  • vildfångad röding från Vättern
  • ål
Vem Hur ofta
Barn och unga upp till 18 år, den som vill bli gravid i framtiden, gravida och ammande Högst 2–3 gånger per år
Övriga Högst en gång i veckan

Strömming och sill är samma art. Norr om Kalmar kallas den strömming och söder om Kalmar sill. Den mesta sillen i matbutikerna kommer inte från Östersjön, och laxen i butiken är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet. Den fisken har lägre halter och kan ätas oftare, liksom lax som är odlad i Östersjön, Vänern eller Vättern.

Läs därför på förpackningen eller fråga i butiken var fisken kommer ifrån. Sverige har sedan 2002 ett undantag från EU:s gränsvärde för dioxin och PCB i bland annat strömming, lax och öring från Östersjöområdet, och 2012 förlängdes det på obestämd tid. Strömmingen i butiken kan alltså innehålla mer än EU:s gränsvärde tillåter.

Insjöfisk och stora rovfiskar med kvicksilver

För mycket kvicksilver kan skada hjärnan, och känsligast är fostret. Råden gäller abborre, gädda, gös och lake och stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk och stor hälleflundra.

Vem Hur ofta
Gravida, ammande och den som försöker bli gravid Högst 2–3 gånger per år
Övriga Högst en gång i veckan

Tonfisk på burk är en annan art än den färska tonfisken och innehåller inte höga halter kvicksilver.

Om du fiskar själv

Hur mycket kvicksilver abborre, gädda, gös och lake innehåller varierar mycket mellan sjöar, och länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om halterna. Vissa sjöar är också förorenade med PFAS. Kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor för att få veta om du eller barnen behöver äta mindre fisk från en viss sjö.

Listeria kan vara skadligt när du är gravid, och för gravida finns fler råd om bland annat rå fisk. De finns samlade i Gravid och äta ute – 7 tips om vad du ska undvika.

Odlad eller vildfångad fisk – och hållbara bestånd

Fisk och skaldjur är till stor del en vild resurs, och vissa arter hotas av utfiskning. För miljöns skull är det därför bra att inte äta för mycket fisk, att variera mellan sorterna och att välja miljömärkt. Tre märkningar på fisk i Sverige garanterar hänsyn till miljön:

  • MSC tar hänsyn till bestånd, bifångst och påverkan på havsmiljön.
  • ASC gäller odlad fisk och odlade skaldjur och granskar både miljö och sociala förhållanden.
  • KRAV är svensk och väger även in fiskebåtarnas miljöpåverkan.

Några mycket hotade arter bör du undvika helt: kungsfisk, marulk, ål och hälleflundra. Enligt Havs- och vattenmyndigheten har rekryteringen av ål, alltså hur många unga ålar som tillkommer, minskat med 90–95 procent de senaste femtio åren, och beståndet bedöms som akut hotat. Sedan maj 2007 är det förbjudet att fiska ål, med några få undantag, bland annat för yrkesfiskare med särskilt tillstånd. Odling kan inte öka beståndet, eftersom ålen inte leker i fångenskap. Den odlade ålen har först fångats in som glasål.

För torsk kan beståndet vara hotat i ett område och stabilt i ett annat. Fångstområdet ska stå på förpackningen, så du kan välja torsk från ett stabilt bestånd.

Nästan hälften av all matfisk och alla skaldjur i världen är odlade. Odling i kassar i hav och sjöar kan leda till övergödning, och odling av jätteräkor kan skada känsliga kustmiljöer. Lax och regnbåge är rovfiskar och får ofta foder med fiskprodukter. Musslor och ostron behöver inget foder alls, och när de skördas följer näringsämnen med upp ur havet. Det minskar övergödningen.

Skaldjur och rå fisk – så minskar du risken att bli sjuk

Musslor och ostron

Musslor och ostron filtrerar vatten för att få föda. Bakterier, virus och algtoxiner i vattnet kan då samlas i dem, och det går inte att känna på smaken. Norovirus, som ger vinterkräksjuka, är den vanligaste orsaken till att människor blir matförgiftade av musslor och ostron.

Färska musslor och ostron måste vara kontrollerade för att få säljas. Nätet eller förpackningen ska ha en oval märkning med landskod och anläggningens nummer. Norovirus kontrolleras däremot inte regelbundet.

Värme dödar bakterier och virus, men algtoxinerna tål värme. Ät därför bara kontrollerade musslor och ostron, inte sådana du plockar själv på stranden. Råa ostron och musslor ger större risk för norovirus än upphettade.

Rå fisk, sushi och gravad fisk

Rå vildfångad fisk kan innehålla parasiter. Spiralmask (anisakis) finns ofta i sill, makrill och torsk, och fiskbinnikemask kan finnas i sötvattensfisk som gädda, lake och abborre. Parasiterna dör om fisken fryses i −18 °C i minst tre dygn eller hettas upp till 55–60 °C i en minut. Odlad lax behöver inte frysas. Företag som säljer fisk för att ätas rå måste antingen frysa den eller kunna visa att den är odlad så att den inte innehåller parasiter.

Vakuumförpackad gravad eller rökt fisk med flera veckors hållbarhet kan innehålla listeria. Har du nedsatt immunförsvar bör du bara äta sådan fisk om den har varit förpackad högst en vecka. Förvara all fisk och alla skaldjur i högst 4 °C.

Blir du magsjuk brukar det gå över efter några dagar. Ring 1177 om du till exempel kräks mer än ett dygn utan att det avtar. Mer om symtomen finns i Matförgiftning – symtom och när du ska söka vård.

Bästa tipsen för att äta fisk ofta och säkert

  1. Bestäm två eller tre fiskdagar i veckan. Prova också fisk på mackan, till exempel makrill i tomat, sill eller tonfisk på burk. Även lite fisk är bra för hälsan.
  2. Byt sort från vecka till vecka. Växla mellan fet och mager fisk. Äter du olika sorter, och inte bara några få, minskar risken att få i dig miljögifter.
  3. Kolla var sillen och laxen kommer ifrån. Kommer strömmingen från Östersjön eller är laxen vildfångad där gäller begränsningarna ovan. På restaurangen kan du fråga personalen.
  4. Välj tonfisk på burk om du är gravid eller ammar. Den är en annan art än färsk tonfisk och innehåller inte höga halter kvicksilver.
  5. Fråga kommunen innan du äter mycket egenfångad insjöfisk. Där kan du få veta om du behöver begränsa fisken från en viss sjö. Äter du abborre, gädda, gös eller lake oftare än en gång i veckan, variera med andra sorter.
  6. Frys vildfångad fisk som du ska äta rå. Lägg den i −18 °C i minst tre dygn innan du gravar, lättmarinerar eller kallröker den. Större hela fiskar kan behöva ett par dygn till.
  7. Köp bara musslor och ostron med oval märkning. Koka musslorna i vätska hellre än att ånga dem, och räkna med ett par minuter till efter att de har öppnat sig. Gratinerade musslor och ostron behöver 10 minuter för att virus ska förstöras.
  8. Leta efter MSC, ASC eller KRAV. Miljömärkt fisk kommer från stabila bestånd. Undvik ål, kungsfisk, marulk och hälleflundra helt.

Källor

  1. Fisk och skaldjur – råd – Livsmedelsverket (hämtad )
  2. Fisk som kan innehålla miljögifter – Livsmedelsverket (hämtad )
  3. Dioxiner och PCB – Livsmedelsverket (hämtad )
  4. Kvicksilver – Livsmedelsverket (hämtad )
  5. Barn och ungdomar 2–17 år – Livsmedelsverket (hämtad )
  6. Miljösmarta matval: fisk och skaldjur – Livsmedelsverket (hämtad )
  7. Musslor och ostron – Livsmedelsverket (hämtad )
  8. Anisakis (spiralmask) – Livsmedelsverket (hämtad )
  9. Fiskbinnikemask – Livsmedelsverket (hämtad )
  10. Ål – Havs- och vattenmyndigheten (hämtad )
  11. Magsjuka – diarré och kräkningar – 1177 (hämtad )