Butiker & shopping
Köp nu, betala sen – vad delbetalning egentligen kostar
Kort svar
- Köp nu, betala sen är en kredit, alltså ett lån. Billigast är att betala hela fakturan så snart du kan. Delar du upp betalningen tillkommer ränta och avgifter.
- Jämför den effektiva räntan och vad du ska betala totalt. I Konsumentverkets exempel blir en jacka för 6 000 kronor mer än 1 000 kronor dyrare när den delbetalas på 12 månader.
- Från den 20 november 2026 måste företag göra en noggrann kreditprövning även vid små lån och fakturatjänster som ”köp nu, betala senare”. Handlar du på nätet får ett kreditalternativ inte vara förvalt om det finns andra sätt att betala.
- Betalar du inte kommer påminnelse, inkasso och till sist Kronofogden. Kan du inte betala, kontakta företaget direkt och kommunens kostnadsfria budget- och skuldrådgivning.
Innehåll
Köp nu, betala sen är ett lån. Väljer du faktura eller delbetalning i kassan lånar du pengar av en kreditgivare, och det billigaste är att betala hela fakturan så snart du kan. Delar du upp betalningen tillkommer ränta och avgifter. I ett exempel från Konsumentverket blir en jacka för 6 000 kronor mer än 1 000 kronor dyrare när den betalas på 12 månader. Problemen börjar när du inte kan betala, eftersom påminnelse, inkasso och Kronofogden kostar extra.
Så fungerar faktura och delbetalning
När du handlar på kredit betalar du inte direkt. Du väljer i stället att betala med faktura, avbetala eller delbetala, och köpet finansieras med pengar som du lånar av en kreditgivare. Kreditgivaren kan vara butiken själv eller till exempel ett faktureringsbolag som butiken samarbetar med.
En faktura ska vanligen betalas inom 30 dagar, men ofta kan du också dela upp betalningen i flera delar. Hur många dagar du har på dig står i företagets villkor. Förfallodatumet är dagen då företaget senast ska ha fått pengarna, inte den sista dagen du kan betala.
Enligt en sammanställning från Finansinspektionen (FI) 2024 hade fakturaköpen ökat varje år sedan 2020. År 2023 handlade hushållen för 100 miljarder kronor på faktura, och november var den månad då flest köp gjordes på faktura. Av de drygt 3 miljoner som köpte något på faktura mellan juli 2023 och juni 2024 fick nästan var tionde minst en påminnelse varje månad, och en av tjugo gjorde om sina fakturor till delbetalningar eller kontokrediter.
Kreditköp har en fördel: får du aldrig varan kan du kräva pengarna av kreditgivaren. Mer om den invändningsrätten finns i Betala säkert på nätet.
Vad delbetalning kostar – ränta, avgifter och effektiv ränta
En kredit kostar mer än räntan. Ofta tillkommer en uppläggningsavgift och en aviavgift varje månad. En fakturaavgift får företaget bara ta ut om ni har kommit överens om den vid köpet, och den får inte läggas på i efterhand.
Jämför därför alltid den effektiva räntan. Den anges som en årsränta i procent och innehåller, förutom den nominella räntan, alla andra avgifter för krediten. Den som marknadsför en kredit måste ange den effektiva räntan, med ett representativt exempel. Två exempel från myndigheterna:
- Jackan (Konsumentverket). Du köper en jacka för 6 000 kronor och betalar den på 12 månader. Räntan är 16 procent och aviavgiften 49 kronor i månaden. Du betalar 588 kronor i månaden, totalt 7 056 kronor.
- Lånet (Kronofogden). Du lånar 5 000 kronor och betalar tillbaka på 24 månader. Räntan på 6 procent kostar 312 kronor, men uppläggningsavgiften på 300 kronor och aviavgifterna på sammanlagt 720 kronor gör att du betalar 6 332 kronor. Den effektiva räntan blir 28,72 procent.
Avgifterna väger alltså tungt när beloppet är litet. Och ju längre tid du tar på dig att betala, desto dyrare blir det oftast.
Tak för ränta och kostnader
Konsumentkreditlagen sätter vissa gränser:
- Räntetak. Krediträntan och dröjsmålsräntan får aldrig vara högre än referensräntan plus 20 procentenheter.
- Kostnadstak. Du behöver aldrig betala mer i ränta och avgifter än det belopp du lånade. Taket gäller dock inte kontokrediter som huvudsakligen används för kreditköp, och inte kreditköp på högst två procent av prisbasbeloppet. För avtal som ingås 2026 motsvarar det 1 184 kronor, eftersom prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor.
- Uppläggningsavgift. Den får vara högst en procent av prisbasbeloppet, alltså 592 kronor för avtal som ingås 2026.
Kreditprövning och nya regler från 20 november 2026
Den 20 november 2026 började en ny konsumentkreditlag att gälla. Den ersätter lagen från 2010 och genomför EU:s uppdaterade konsumentkreditdirektiv. Har du ingått ett kreditavtal före den 20 november gäller i regel de äldre reglerna, men vissa nya regler gäller även äldre avtal utan bestämd löptid.
Enligt den nya lagen måste företag göra en noggrann kreditprövning även vid små lån och fakturatjänster som ”köp nu, betala senare”, innan krediten beviljas. Uppgifterna ska alltid gälla dina inkomster, utgifter och skulder. Uppfyller du inte kraven får du ingen kredit, och du har rätt att få veta varför. FI har länge varnat för att sådana lösningar är en form av lån som kan vara ett första steg mot överskuldsättning.
Undantaget är en så kallad särskild fakturakredit, när butiken själv ger dig en faktura utan ränta och avgifter som ska betalas inom 50 dagar från leveransen. Handlar du på nätet hos ett större företag gäller undantaget bara om fakturan ska betalas inom 14 dagar och inte säljs vidare under den tiden.
Kreditgivaren tar ofta en kreditupplysning, alltså samlade uppgifter om dig från bland annat Skatteverket och Kronofogden. Söker du många lån registreras flera kreditupplysningar, vilket kan sänka din kreditvärdighet.
Det här gäller i kassan och i avtalet
- Inget förval. Sedan den 1 juli 2020 ska ett betalningssätt som inte är kredit visas först när du handlar på nätet. Ett kreditalternativ får inte vara förvalt om det finns andra betalningssätt.
- Varningstriangeln. Den som marknadsför ett kreditavtal ska visa en röd varningstriangel med texten ”Att låna kostar pengar!”, även i kassan på en webbplats. Bara bolån och vissa räntefria fakturakrediter är undantagna.
- Måttfull marknadsföring. Att framhäva en låg månadskostnad för en kredit som löper länge kan strida mot lagens krav på måttfullhet.
- SEKKI-blanketten. Innan du ingår avtalet ska du få ett formulär med bland annat effektiv ränta, kreditbelopp, löptid, storleken på avbetalningarna och totalt att återbetala.
- Ångerrätt. Du har 14 dagars ångerrätt på ett kreditavtal. Pengarna betalar du tillbaka inom 30 dagar, med ränta för de dagar du har haft dem. Ångerrätten och SEKKI-blanketten gäller inte för en särskild fakturakredit.
Om du inte betalar i tid
Betalar du inte i tid kan företaget skicka en påminnelse. I november 2026 får en påminnelseavgift vara högst 60 kronor. Den får bara tas ut en gång och bara om den står i avtalet. Oftast tillkommer också dröjsmålsränta.
Efter påminnelsen kan skulden gå till inkasso. Avgiften för ett inkassokrav får i november 2026 vara högst 180 kronor, och du ska få minst 8 dagar på dig att betala från dagen då kravet skickades. Ett inkassokrav ger ingen betalningsanmärkning.
Nästa steg är Kronofogden, som skickar ett betalningsföreläggande. Gör du ingenting beslutar Kronofogden att du ska betala, och då kan kreditupplysningsföretagen ge dig en betalningsanmärkning. Den finns kvar i tre år och kan göra det svårt att hyra bostad, ta banklån eller skaffa abonnemang. I FI:s sammanställning från 2024 fick i genomsnitt 1 200 personer i månaden ett betalningsföreläggande som började med en faktura. Läs mer i Betalningsanmärkning – vad händer hos Kronofogden?
Avgifterna växer snabbt: i Konsumentverkets exempel blir en obetald telefonräkning på 600 kronor till 2 120 kronor när påminnelse, inkasso, ansökan hos Kronofogden, ombudsarvode och grundavgift för verkställighet har lagts till.
Bästa tipsen för köp nu, betala sen
- Betala direkt om du har pengarna. Med bankkort, Swish eller direktbetalning slipper du räntor och fakturaavgifter.
- Jämför effektiv ränta och totalbelopp, inte månadskostnaden. Båda står i SEKKI-blanketten. Ett lågt månadsbelopp kan betyda en lång och dyr kredit.
- Kolla fakturaavgiften innan du klickar. Den ska framgå av villkoren när du köper. Står den inte där får den inte läggas till efteråt.
- Betala när fakturan kommer. Ställ in en påminnelse i mobilen eller välj e-faktura eller autogiro. Pengarna ska vara framme på förfallodagen.
- Dela inte upp fakturan i efterhand. Gör du om en faktura till delbetalning eller kontokredit betalar du enligt FI betydligt mer än du lånade.
- Betala av i förtid när du kan. Du har alltid rätt att betala tillbaka en kredit tidigare. För ett lån utan bindningstid får kreditgivaren inte ta betalt för det.
- Räkna ihop alla delbetalningar. 200 kronor här och där kan tillsammans bli flera tusen kronor i månaden. För in dem i din hushållsbudget.
- Vänta ett dygn med köp över 300 kronor. Fundera i 24 timmar på om du verkligen behöver saken. Det tipset ger Konsumentverket till den som ofta impulshandlar.
- Hör av dig före förfallodagen om du inte kan betala. Föreslå en avbetalningsplan som du har räknat på. Ta inte ett nytt lån för att betala ett gammalt.
Var du får hjälp med skulder
Kan du inte betala, kontakta företaget så snart som möjligt. En avbetalningsplan kan göra att skulden växer med räntor och avgifter, så föreslå gärna också en betalningsfri månad eller att räntan fryses.
Kommunens budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri. Rådgivaren kan hjälpa dig att göra en budget, prioritera skulderna och förhandla med dem du är skyldig pengar. Medan du väntar: betala hyra, el och mat först. Företag som lämnar krediter ska hänvisa den som har ekonomiska svårigheter till budget- och skuldrådgivningen.
Konsumenternas Bank- och finansbyrå ger kostnadsfri vägledning om krediter. Bryter ett företag mot konsumentkreditlagen kan du anmäla det till Konsumentverket. Anmälan avgör inte ditt eget ärende, men den är underlag för myndighetens arbete.
Källor
- Betalningsalternativ – välja sätt att betala ett köp (Konsumentverket) (hämtad )
- Konsumentkreditlagen – vad lagen innebär för dig som konsument (Konsumentverket) (hämtad )
- Striktare regler för låneföretag (Konsumentverket) (hämtad )
- Krediter – regler för företag (Konsumentverket) (hämtad )
- Frågor och svar – nya regler för krediter till konsumenter (Konsumentverket) (hämtad )
- Låna pengar – tips kring att ta lån (Konsumentverket) (hämtad )
- Få koll på pengarna – om privatekonomi för dig som är ung (Konsumentverket) (hämtad )
- Regler för fakturor och påminnelser (Konsumentverket) (hämtad )
- Inkasso och betalningsanmärkning – vad gäller? (Konsumentverket) (hämtad )
- Invändningsrätt vid kreditköp (Konsumentverket) (hämtad )
- Hjälp med ekonomin hos kommunens budget- och skuldrådgivning (Konsumentverket) (hämtad )
- Många skjuter upp betalningar under Black week och i julhandeln (Finansinspektionen) (hämtad )
- FI välkomnar skärpta krav på kreditprövningar (Finansinspektionen) (hämtad )
- Viktigt att veta om krediter och lån (Kronofogden) (hämtad )
- Kontakta den du är skyldig pengar (Kronofogden) (hämtad )
- Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online, betänkande 2019/20:FiU37 (Sveriges riksdag) (hämtad )
- Lag (2010:751) om betaltjänster (Sveriges riksdag) (hämtad )
- Konsumentkreditlag (2026:1011) (Sveriges riksdag) (hämtad )
- Belopp och procentsatser för inkomstår 2026 (Skatteverket) (hämtad )